The governmental body The Swedish Accounting Standards Board (Bokföringsnämnden, BFN) have released an updated standard for larger entities, K3. The standard is updated to the new Swedish Annual Accounts Act which is in force since January 1, 2016, but also some other changes have been made.
Uppdaterad K3 är här
Den 29 november 2016 beslutade Bokföringsnämnden (BFN) att anta uppdateringen av K3 – Årsredovisning och koncernredovisning i större företag (BFNAR 2012:1) och i fredags den 16 december publicerades den äntligen. Liksom i föregående inlägg Nya K2 från BFN är här skriver jag “äntligen”, för först nu har vi användare alla stora bitar av pusslet på plats efter att den nya årsredovisningslagen kom den 1 januari 2016.
Tillämpas från 2016 och 2017
Den uppdaterade K3 ska tillämpas för räkenskapsår den 1 januari 2016 och framåt av större företag, moderföretag i större koncern och publika aktiebolag utom när de tillämpar RFR 2.
Övriga mindre företag får i stället välja att använda K2 ÅR. För mindre företag som inte är aktiebolag eller ekonomiska föreningar har en samordning gjorts till 2017, eftersom de ska följa K2 ÅR först 2017.
Ersätter äldre K3
Den uppdaterade K3 ersätter K3 från 2014-11-17.
Generella ändringar i K-reglerna
Årsredovisningslagen (ÅRL) ändrades på många punkter den 1 januari 2016. Jag beskriver ändringarna i inlägget Updated Swedish Annual Accounts Act.
Många av ändringarna i ÅRL slår igenom både i K2 och K3, som t.ex. nya och ändrade begrepp och definitioner (ägarintresse, intresseföretag, gemensamt styrt företag, närstående) med följdändringar i uppställningsformerna för resultaträkning och balansräkning, samt ändrade krav på noter med tydlig indelning mellan krav på alla företag och enbart större företag samt färre krav på mindre företag.
Mindre företag som har valt att tillämpa K3 har tidigare ställts inför kravet “allt eller inget”, men nu skiljer K3 på kraven på mindre och större företag i linje med reglerna i ÅRL.
Jag koncentrerar mig dock här på ändringar som är specifika för K3.
Struktur
K3 har behållit sin struktur från tidigare versioner. Det innebär att vägledningen är ett sammanhållet regelverk, som gäller alla oavsett företagsform, och att kommentarerna kommer i sitt sammanhang direkt efter varje allmänt råd.
Särreglerna för specifika företagsformer ligger liksom tidigare sist, i två separata kapitel, i motsats till K2 ÅR som har särreglerna i slutet av varje berört kapitel. Jag hoppas K3 kan omstruktureras på samma sätt som K2 ÅR i en kommande uppdatering!
Väsentlighetsprincipen
Vi har ju haft en väsentlighetsprincip för redovisningen i grunden sedan länge, men nu har den tydliggjorts som en av de grundläggande redovisningsprinciperna i årsredovisningslagen sedan den 1 januari 2016.
K3 har därmed också infogat väsentlighetsprincipen och påtalar att även om enskilda poster och uppgifter var för sig är oväsentliga kan de bli väsentliga tillsammans (kap. 2 Begrepp och principer, Väsentlighetsprincipen, kommentaren K3).
Materiella anläggningstillgångar
K3 har fått ett förtydligande om hantering av tillkommande utgifter (17.5 K3). Det allmänna rådet har delats i två punkter, med respektive utan komponentindelning (17.5 och 17.5A K3). I bägge fallen sägs att vid partiella utbyten ska värdet av delar som byts ut tas bort från balansräkningen. I en ny punkt sägs också generellt att när tillkommande utgifter har räknats in i anskaffningsvärdet enligt 17.5 och 17.5A ska det redovisade värdet för utbytta delar tas bort från balansräkningen (17.21A K3).
Reglerna om anskaffningsvärde har utökats med ett stycke om stämpelskatt för pantbrev, underförstått för fastighetsinteckning (17.7 kommentaren tredje stycket K3), där ett tidigare brevsvar har infogats. Innebörden är att utgiften ska räknas in i anskaffningsvärdet om kriterierna för att redovisa en tillgång uppfylls, annars ska den kostnadsföras.
Immateriella anläggningstillgångar
Enligt K3 är det möjligt att ta upp även egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar som tillgång, vilket inte är möjligt enligt K2 ÅR.
K3 förtydligar nu, liksom K2, gränsdragningarna när en tillgång består av både en förvärvad del och en egenutvecklad del (18.4 Anskaffning genom separata förvärv kommentaren andra-tredje stycket och 18.13A K3).
Nyttjandeperioden sänks från tio till fem år om dokumenterat stöd för en längre period saknas (18.18 kommentaren andra stycket K3).
Negativ goodwill ska numera redovisas som intäkt under förvärvsåret (19.16 K3), vilket innebär att de gamla reglerna om successiv upplösning har upphävts (19.17-18 K3).
Regeln om återföring av nedskrivning på goodwill har upphävts (27.20 K3), men kommentaren har behållits. Ett nytt, sista stycke har lagts till i kommentaren med hänvisning till att ÅRL förbjuder återföring av nedskrivning på goodwill även om nedskrivningen inte längre är motiverad.
Fond för utvecklingsutgifter
När utgifter för utveckling tas upp som tillgång ska aktiebolag och ekonomiska föreningar föra över motsvarande belopp till en fond för utvecklingsutgifter, ett krav i ÅRL som är nytt från 2016.
K3 förtydligar att överföringen till fonden ska göras även när det finns en ansamlad förlust (18.3A K3).
Förvaltningsberättelsen
Information om väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret ändras till att bara omfatta väsentliga händelser under räkenskapsåret, i och med att informationen om händelser efter årets slut flyttats till not.
Årets förändring av eget kapital redovisades tidigare i not, men det ska nu göras i förvaltningsberättelsen.
Noter
Kapitel 5 i ÅRL om noter är helt omstrukturerat, med en avdelning som gäller alla företag och en avdelning som bara gäller större företag.
K3 behandlar noter dels i kap. 8 Noter, dels i sitt sammanhang i respektive kapitel. Kraven på noter beskrivs underförstått för större företag, men i förekommande fall anges nu undantag för mindre företag (som tillämpar K3) för anpassning till ÅRL.
Begreppen Extraordinära intäkter och kostnader har utmönstrats ur uppställningsformerna för resultaträkningen i ÅRL, samtidigt som ett nytt notkrav har införts 2016 beträffande Exceptionella intäkter och kostnader (kap. 8 Noter, Exceptionella intäkter och kostnader, kommentaren K3)
Information om ställda säkerheter och ansvarsförbindelser ska numera lämnas i not i stället för inom linjen (8.6A och kommentaren K3).
Som tidigare gäller självklart att upplysningar bara behöver lämnas om poster som förekommer i det enskilda fallet. Har företaget t.ex. inga anställda behöver ingen personalnot lämnas.
Hållbarhetsrapport
Så sent som den 1 december började den senaste ändringen av ÅRL att gälla. Då infördes regler om hållbarhetsrapport och mångfaldspolicy för de allra största företagen (Hållbarhet och mångfald i ÅRL från 1 december).
K3 berör hållbarhetsrapporten i kap. 3 Utformning av de finansiella rapporterna och
förvaltningsberättelsens innehåll.
I avsnittet Förvaltningsberättelsens innehåll återges lagtextens allmänna krav på förvaltningsberättelsen och K3 kommenterar hållbarhetsrapporten i avsnittet Hållbarhetsupplysningar.
Några sidor längre fram återger K3 den lagtext som specifikt handlar om hållbarhetsrapporten i avsnittet Hållbarhetsrapport, följt av en kommentar som dock avslutas med att “Det allmänna rådet innehåller inga riktlinjer för upprättande av en hållbarhetsrapport.”
Föreläsningar och böcker
“Performance and Income Planning” and “Real Estates”
Håll dig uppdaterad genom att gå på kurs och skaffa referenslitteratur. Jag håller föreläsningar om bl.a. årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens K-regler, med alla förändringar som är på gång.
- Välj föreläsning (Publications & Lectures)
- Boka (Contact)
Och/eller beställ böckerna!
Comment and follow
Do you have opinions on this post?
You’re welcome to comment my blog,
and please feel free to sign up as follower