Resultat- och inkomstplanering EN summary: In my book ”Performance and Income Planning” I described upcoming adaptions of the Swedish Annual Accounting Act to the latest changes in applicable European Union directive. The adaptions have now been accepted by the Swedish parliament and will be effective as of January 1, 2016. Below I’ll describe the changes in Swedish.

SW: I min bok ”Resultat- och inkomstplanering” har jag beskrivit den kommande anpassningen av årsredovisningslagen (ÅRL) till de senaste uppdateringarna av EU-direktiv, inklusive förenklingar för mindre företag. Ändringarna har fastställts av riksdagen och träder i kraft för räkenskapsår som börjar 2016-01-01 eller senare.


Utdrag ur boken ”Resultat- och inkomstplanering” EU-anpassning ÅRL
(med tillstånd av Wolters Kluwer)

Beställ boken! Resultat- och inkomstplanering (Wolters Kluwer)


Bokföringsnämndens (BFN) princip är att nämndens normgivning uppdateras efter att beslut har fattats. K-reglerna m fl innefattar därför f n inte ändringarna som beskrivs nedan, utan kommer att uppdateras senare.

IFRS och IAS avser internationella redovisningsstandarder.

Varsågod, din nyårspresent – En sammanställning av förändringarna tillsammans med klargörande kommentarer!

Ändrad lag: Årsredovisningslagen

1 kap. Inledande bestämmelser

  • Kategorier
    • Nuvarande indelning i mindre och större företag behålls
      • EUs redovisningsdirektiv gör indelningen små, medelstora och stora företag
      • Direktivet medger ytterligare förenklingar för mikroföretag, detta behandlas i utredningens slutbetänkande som nu bereds inom regeringskansliet (remisstiden gick ut 2015-12-01)
      • Riksdagen tillkännagav till regeringen att indelningen bör ändras till små, medelstora och stora företag, för bättre anpassning till direktivet och större möjligheter till förenklingar
      • Kategorierna kan komma att bli mikro-, små, medelstora och stora företag längre fram [min kommentar]
  • Större företag
    • De två typerna av större företag bibehålls (noterade företag resp företag över vissa storleksgränser)
    • Storleksgränserna bibehålls (företag som för de två senaste åren överskrider fler än 50 anställda, balansomslutning över 40 mkr, nettoomsättning över 80 mkr)
    • I definitionen av noterade företag ersätts uttrycket ”andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev” med ”överlåtbara värdepapper” (1 kap. 3 § första stycket 4)
    • Syftet är att vidga definitionen av ett noterat företag
  • Större koncerner
    • De två typerna av större koncerner bibehålls (koncerner som innehåller noterat företag resp koncerner över vissa storleksgränser)
    • Definitionen av noterad vidgas på samma sätt som för större företag
    • En tredje typ av större koncern införs, koncerner där något dotterföretag är ett finansiellt företag eller försäkringsföretag (1 kap. 3 § första stycket 6)
      • Oavsett storlek [min kommentar]
  • Mindre koncerner
    • Kravet på koncernmässiga elimineringar kvarstår vid bedömningen av om en koncern är mindre eller större
    • Ett alternativt och förenklat sätt införs för att möjliggöra  storleksbedömningen utan koncernmässiga elimineringar
    • Alternativet gäller när koncernföretagens sammanlagda värden ligger inom de nya, högre gränsvärdena balansomslutning 48 mkr och nettoomsättning 96 mkr (1 kap. 3 § andra stycket)
  • Intresseföretag
    • Ny paragraf, definierar ägarintresse (1 kap. 4 a §)
    • Ägarintresse finns vid innehav av andelar i ett annat företag för att främja verksamheten i ägarföretaget och skapa en varaktig förbindelse, det kan uppfyllas även vid små innehav
    • Vid innehav på minst 20 % anses ett ägarintresse finnas, om det inte rör sig om en investering
    • Definitionen av intresseföretag ändras till att bygga på den nya definitionen av ägarintresse (1 kap. 5 a §)
    • Gemensamt styrt företag undantas från definitionen av intresseföretag
  • Gemensamt styrt företag
    • Ny paragraf, definierar gemensamt styrt företag 1 kap. 5 a §)
    • En juridisk person som två eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över, genom att de måste vara överens om styrningsåtgärder som vidtas
    • Motsvarar begreppet Joint Venture i IFRS 11
  • Närstående
    • Nya paragrafer, definierar närståendebegreppet för juridiska personer (1 kap. 8 §) och fysiska personer (1 kap. 9 §)
    • Omfattande paragrafer med 17 kriterier för juridiska personer och 6 kriterier för fysiska personer
    • Definitionerna ska motsvara IAS 24 Upplysningar om närstående
    • Tidigare återfanns definitionerna i 5 kap. 12 a §, i anslutning till upplysningskraven
    • Nu flyttas definitionerna till 1 kap. medan upplysningskraven om transaktioner med närstående fortfarande regleras i 5 kap. 23 och 24 §

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

  • Väsentlighet
    • Ny paragraf, inför väsentlighet bland de grundläggande principerna för årsredovisning (2 kap. 3 a §)
      • Väsentlighetskriteriet gäller även för årsbokslut, genom en följdändring i bokföringslagen (6 kap. 4 §)
    • Avvikelser får göras från bestämmelser i ÅRL om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering om följden av avvikelsen är oväsentlig
    • En avvikelse är oväsentlig om den inte kan förväntas påverka beslut hos läsaren av årsredovisningen
    • Paragrafen innebär en generell rätt att göra avvikelser, därmed tas specifika undantag bort (t ex att oväsentliga koncernföretag kan undantas från konsolidering, 7 kap. 5 §) utan ändring i sak
    • K2 tillåter för närvarande inte avvikelser från uppställningsformen beträffande rubriker och summarader, återstår att se om denna regel kommer att mjukas upp m h t den nya väsentlighetsregeln i ÅRL [min kommentar]
  • Andra grundläggande redovisningsprinciper
    • Upplysningskravet vid avvikelse från de grundläggande redovisningsprinciperna flyttas till 5 kap. 5 §, bland övriga krav på upplysningar, utan ändring i sak
  • Formkrav
    • Nya krav ställs på att  årsredovisningen ska visa företagets namn, organisations/personnummer, säte samt i förekommande fall om företaget är i likvidation (2 kap. 5 §)
    • Ingen förändring jämfört med dagens praxis [min kommentar]
  • Valuta
    • Kravet på not om omräkningskurs för belopp i annan valuta än redovisningsvalutan har tagits bort (2 kap. 6 §)

3 kap. Balansräkningen och resultaträkningen

  • Ställda panter och ansvarsförbindelser
    • Kravet på att redovisa ställda panter och ansvarsförbindelser inom linjen tas bort (3 kap. 1 §)
    • Redovisning inom linjen tillåts inte enligt EUs redovisningsdirektiv
    • Allt som har redovisats inom linjen måste nu redovisas i balansräkningen eller i not
    • Följdändring görs i bokföringslagen (6 kap. 5 §)
  • Uppställningsform
    • Kravet på att upplysa i not om särskilda skäl för byte av uppställningsform flyttas från 3 kap. 3 § till 5 kap 6 §, bland övriga krav på upplysningar, ingen sakändring görs
  • Delade poster
    • Nytt krav införs på upplysning om när en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen (3 kap. 4 §)
    • Upplysningen ska lämnas i balansräkningen eller i not
    • T ex lån som redovisas både under långfristiga och kortfristiga skulder
  • Kortfristiga och långfristiga balansposter
    • Ny paragraf (3 kap. 4 b §)
    • För varje fordringspost under omsättningstillgångar ska anges den del som betalas mer än ett år efter balansdagen
    • För varje skuldpost ska anges summan och fördelningen på betalningar inom och mer än ett år efter balansdagen
    • Ingen ändring i sak, bestämmelserna har flyttats hit från 5 kap. 10 § eftersom de avser uppställningsformen, inte noter
    • Kravet på not om hur stor del av långfristiga skulder som ska betalas mer än fem år efter balansdagen kvarstår (5 kap. 13 § och 31 §)
  • Omräkning
    • Kravet på upplysning om när omräkning inte görs p g a särskilda skäl flyttas från 3 kap. 5 § till 5 kap. 7 §, bland övriga upplysningskrav
  • Eget kapital
    • Kravet att dela upp eget kapital på bundet och fritt eget kapital/ansamlad förlust flyttas från 5 kap. 14 § och 5 kap. 15 § till 3 kap. 10 a § (aktiebolag) och 3 kap. 10 b § (ekonomisk förening)
    • Uppdelningen ska göras i balansräkningen, särskild bilaga till balansräkningen eller not
    • Alternativet bilaga till balansräkningen, ”egen räkning”, tar främst sikte på koncernredovisning enligt IAS 1
    • Specifikationen av poster under bundet och fritt eget kapital har fått ett tillägg – Den nya fonden för utvecklingsutgifter ska redovisas under bundet eget kapital

4 kap. Värderingsregler

  • Utvecklingsutgifter
    • Egenupparbetade utvecklingsutgifter får liksom tidigare aktiveras, men nytt är att forskning inte får aktiveras (4 kap. 2 §)
    • Renodlad forskning måste framöver kostnadsföras, vilket redan tidigare har gällt internationellt
      • Hur befintlig aktiverad forskning ska behandlas tas inte upp i författningskommentaren [min kommentar]
    • En utdelningsbegränsning införs för aktiebolag och ekonomisk förening som aktiverar egenupparbetade utvecklingsutgifter – motsvarande belopp måste överföras från fritt eget kapital till fond för utvecklingsutgifter under bundet eget kapital
    • Fond för utvecklingsutgifter får användas för ökning av aktiekapital och förlusttäckning när fritt eget kapital inte räcker till, enligt samma regler som för uppskrivningsfond (4 kap. 7 §)
    • Fond för utvecklingsutgifter ska minskas genom överföring till fritt eget kapital i takt vid avskrivning, nedskrivning och avyttring av tillgången, enligt samma regler som för uppskrivningsfond (4 kap. 8 §)
    • Reglerna gäller utvecklingsutgifter som aktiveras räkenskapsår som börjar 2016-01-01 eller senare, äldre aktiveringar berörs inte av de nya reglerna om utdelningsbegränsning och avsättning till fond för utvecklingsutgifter (övergångsbestämmelser, författningskommentaren)
  • Anskaffningsvärde
    • Kravet på upplysning om inräkning av ränta i anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar flyttas från 4 kap. 3 § till 5 kap. 25 §, bland övriga upplysningskrav
  • Avskrivning
    • Huvudregeln att skriva av immateriella anläggningstillgångar under 5 år ändras till att avskrivning ska göras under tillgångens nyttjandeperiod (4 kap. 4 §)
    • Egenupparbetade utvecklingsutgifter och goodwill ska dock skrivas av under fem år om nyttjandeperioden ”inte kan fastställas med en rimlig grad av säkerhet”
      • Kravet på upplysning om längre avskrivningstid än fem år och skälen för det tas bort
    • De nya reglerna kan medföra att befintliga tillgångars nyttjandeperiod behöver omprövas (övergångsbestämmelser, författningskommentaren)
  • Nedskrivning
    • Möjligheten att återföra nedskriven goodwill slopas (4 kap. 5 §)
      • Anpassning till IAS 36
      • Regeln gäller även befintliga nedskrivningar (övergångsbestämmelser, författningskommentaren)
      • Passa på att göra återföring nu, om förutsättningar finns, innan ändringen börjar gälla (räkenskapsår som börjar 2016-01-01 och senare) [min kommentar]
  • Uppskrivning
    • Kravet på upplysning om hur uppskrivningen har behandlats skattemässigt flyttas från 4 kap. 6 § till 5 kap. 11 §, bland övriga upplysningskrav
  • Varulager
    • Kravet på upplysning om väsentliga avvikelser mellan beräknat anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde flyttas från 4 kap. 11 § till 5 kap. 26 §, bland övriga upplysningskrav
  • Egna aktier
    • Reglerna om redovisning av förvärv och överlåtelse flyttas från 5 kap. 14 § till 4 kap. 14 §, bland övriga värderingsregler
  • Avsättningar
    • Ny paragraf, om principen för uppskattning av belopp för avsättning
    • Avsättningen ska motsvara bästa uppskattningen av hur mycket som krävs för att reglera förpliktelsen (4 kap. 15 a §)
    • Kompletterande normgivning ska ge vägledning om tillämpning av principen, t ex när nuvärdeberäkning ska göras
    • Kan komma i uppdaterade K-regler från BFN [min kommentar]

5 kap. Noter

  • Kapitlet har omarbetats och omstrukturerats väsentligt och renodlats till att bara omfatta upplysningskrav som måste uppfyllas i not
  • Möjligheten att i stället lämna informationen i balansräkning eller resultaträkning slopas (5 kap. 1 § och 2 §)
  • Kraven på noter har ordnats efter kategorier (5 kap. 1 §)
    • Alla företag ska lämna noter enligt 5 kap. 4 § – 24 §
    • Större företag ska dessutom lämna noter enligt 5 kap. 25 § – 48 §
  • Exceptionella intäkter och kostnader
    • Upplysning ska lämnas om art och storlek, post för post (5 kap. 19 §)
    • Kompletterande normgivning förväntas klargöra när en intäkt eller kostnad är exceptionell och hur upplysningen bör utformas
    • Kan komma i uppdaterade K-regler från BFN [min kommentar]
  • Personal
    • Upplysningskravet för mindre företag begränsas till att bara gälla antal anställda (5 kap. 20 §)
    • Större företag måste fortfarande lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män, i förekommande fall uppdelat per land (5 kap. 37 §), personalkostnader (5 kap. 39 §) fördelat mellan ledning och övriga (5 kap. 40 §) samt pensionskostnader för ledningen (5 kap. 41 §)
    • Upplysning om könsfördelning bland ledande befattningshavare ska lämnas av större företag, i stället för som tidigare av företag med fler än tio anställda (5 kap. 38 §)
  • Väsentliga händelser
    • Upplysning om väsentliga händelser efter årets slut till ska lämnas i not, i stället för som tidigare i förvaltningsberättelsen (5 kap. 22 §)
    • Upplysningskravet utökas till att gälla arten och den ekonomiska effekten av händelserna
    • Upplysning om väsentliga händelser under året ska fortfarande lämnas i förvaltningsberättelsen (6 kap. 1 §)
  • Eget kapital
    • Upplysningskravet om årets förändring av eget kapital flyttas från noter till förvaltningsberättelsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar (6 kap. 2 §)

6 kap. Förvaltningsberättelse m m

  • Väsentliga händelser
    • Upplysning om väsentliga händelser efter årets slut ska lämnas i not (5 kap. 22 §) i st f förvaltningsberättelsen (6 kap. 1 §)
    • Behövs det för sammanhangets skull så kan det vara lämpligt eller nödvändigt att dessutom upplysa om händelser efter årets slut i förvaltningsberättelsen
  • Förändring eget kapital
    • Upplysningskravet om årets förändring av eget kapital för aktiebolag och ekonomiska föreningar flyttas från noter till förvaltningsberättelsen (6 kap. 2 §)

7 kap. Koncernredovisning

  • Mindre koncerner
    • Undantaget från att upprätta koncernredovisning kvarstår oförändrat (7 kap. 3 §)
  • Oväsentliga dotterföretag
    • Dotterföretag utan väsentlig betydelse för koncernredovisningen får utelämnas, liksom tidigare, men nu enligt den generella väsentlighetsprincipen (2 kap. 3 a §) i st f enligt ett specifikt undantag i reglerna om koncernredovisning (7 kap. 5 §)
  • Grundläggande principer
    • Ny hänvisning till väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § (7 kap. 7 §)
  • Poolningsmetoden
    • Upphävs (f d 7 kap. 23 §)

Bilaga 1. Uppställningsform för balansräkningen

  • Immateriella anläggningstillgångar
    • Tas bort: Forskning
  • Finansiella anläggningstillgångar och Skulder
    • Anpassningar: Till regleringen av gemensamt styrda företag och begreppet ägarintresse
  • Eget kapital
    • Läggs till: Fond för utvecklingsutgifter
  • Inom linjen
    • Tas bort

Bilaga 2-3. Uppställningsform för resultaträkningen, med kostnadsslagsindelning resp funktionsindelning

  • Koncernföretag och ägarintressen
    • Läggs till: Intäkter från övriga företag som det finns ägarintressen i
  • Extraordinära intäkter och kostnader
    • Tas bort

Ny lag: Rapportering av betalningar till myndigheter

  • Gäller aktiebolag och handelsbolag som är större företag, finansiella företag och försäkringsföretag…
    • …som bedriver verksamhet inom utvinningsindustrin eller avverkning av naturskog
  • Rapport över vissa betalningar till myndigheter ska upprättas inom sex månader och sändas till Bolagsverket inom sju månader efter räkenskapsårets slut…
    • …”vissa betalningar” avser produktionsrättigheter, inkomstskatter för företaget/koncernen, royalty, utdelning, vissa bonusar, licens, koncession, infrastrukturförbättringar
  • Ett av syftena med den nya lagen är att motverka korruption