Bild på Högsta Domstolen (HD) illustrerar rättsfall där HD rådfrågat Bokföringsnämnden (BFN) om när en avsättning för skadestånd ska tas upp i redovisningen
Högsta Domstolen HD (Bild Zeke530, wikimedia.org, redigerad)

Högsta Domstolen (HD) har rådfrågat Bokföringsnämnden (BFN) om när en avsättning för skadestånd ska tas upp i redovisningen. Den 16 maj 2023 publicerade BFN sitt yttrande till HD, ett yttrande som beslutades redan den 28 april 2023.

Fallet i HD

Ett dotterbolag beslutade 2015 om utdelning till moderbolaget, grundat på årsredovisningen för 2014. Året efter, 2016, beslutade dotterbolaget igen om utdelning till moderbolaget, grundat på årsredovisningen för 2015.

En skiljedom 2018 resulterade i att dotterbolaget blev betalningsskyldigt för ett skadestånd till ett externt bolag. Skadeståndet gällde ett avtalsbrott 2014, alltså räkenskapsåret för den första utdelningen.

Strax efter skiljedomen försattes dotterbolaget i konkurs. Konkursboet har begärt att moderbolaget ska betala tillbaka utdelningarna från dotterbolaget.

Frågan till BFN

En redovisningsfråga i målet är om dotterbolaget borde ha gjort en avsättning för skadeståndsskyldigheten redan i årsredovisningarna för 2014 och 2015?

Svaret på frågan har betydelse för bedömningen av om utdelningarna lämnades i strid med försiktighetsregeln i Aktiebolagslagen (2005:551), ABL.

Försiktighetsregeln

En utdelning får lämnas inom ramen för fritt eget kapital, men bara om utdelningen är “försvarlig med hänsyn till

  1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och
  2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.”
17 kap. 3 § andra stycket ABL

Konkursboet stödjer sig på reglerna om återbäringsskyldighet vid olaglig värdeöverföring. Värdeöverföringar i strid med bland annat försiktighetsregeln i ABL ska nämligen betalas tillbaka av mottagaren (17 kap. 6 § ABL).

Målet gäller alltså flera frågor. Försiktighetsregeln i ABL, återbäringsskyldigheten enligt ABL, återvinning i konkurs. Gemensamt för dessa frågor är hur stort utrymme som egentligen fanns för utdelningar från dotterbolaget med tanke på det hotande skadeståndet.

HD frågade därför BFN när en avsättning bör göras för ett eventuellt skadeståndskrav? I årsredovisningen för vilket år?

Svaret från BFN

BFN har uttalat sig om två saker.

  1. Under vilka förutsättningar har ett företag skyldighet att göra en avsättning?
  2. Vilket räkenskapsår ska i så fall avsättningen göras?

Dotterbolaget upprättade de aktuella årsredovisningarna med tillämpning av Årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, och regelverket BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning, K3.

Lagstiftningen säger att:

“Som avsättningar skall sådana förpliktelser redovisas som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias.”

3 kap. 9 § första stycket ÅRL

Kompletterande normgivning säger att:

“Ett företag ska endast redovisa en avsättning om
a) företaget på balansdagen har en befintlig legal förpliktelse eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse,
b) det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, och
c) en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.”

21.4 K3

BFN anger i sitt yttrande till HD ytterligare en rad regler som är relevanta för bedömningarna och beräkningarna. Du får en bra helhetsbild om du läser yttrandet från BFN. I början av denna artikel länkar jag till nyheten från BFN, som i sin tur länkar till yttrandet i sin helhet.

BFN kommer fram till följande slutsatser.

Om dotterbolaget blev skadeståndsskyldigt på grund av händelser under 2014 så skulle bolaget ha gjort en avsättning redan i årsredovisningen för 2014. Kravet på avsättning förutsätter dock att risken för att behöva betala skadeståndet kunde bedömas till högre än 50 %. Kravet på avsättning förutsätter också att det var möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet.

BFN betonar att en avsättning för skadestånd ska göras redan när en motpart har möjlighet att framställa krav. Det betyder att skyldigheten att göra en avsättning kan inträda redan innan det finns en dom, skiljedom eller överenskommelse, till och med innan ett krav på skadestånd ens har framställts. Allt detta gäller dock bara om risken når upp till nivån “sannolik”, alltså överstiger 50 %.

BFN avslutar med att om förutsättningarna för att göra en avsättning inte skulle vara uppfyllda så kan företaget ändå behöva lämna upplysning om ansvarsförbindelsen i not. Det skulle dock inte påverka eget kapital (till och med år 2015 gällde dock att ansvarsförbindelser skulle redovisas inom linjen i balansräkningen, inte i not).

Nu återstår att se hur HD kommer att se på saken. Domstolen brukar följa BFN vad gäller redovisningsfrågor, men det återstår att se hur de övriga frågorna i målet påverkas. I skrivande stund har ingen dom fallit ännu (prövningstillstånd 2023-02-20, mål nr T 8042-21).

Avsättningar i K2 ÅR

Målet handlar om skyddet för eget kapital i aktiebolag. Aktiebolag ska alltid upprätta årsredovisning, oavsett storlek, och mindre aktiebolag har två regelverk att välja mellan.

BFN avgränsar sitt yttrande till K3, men skulle deras svar vara relevant även för företag som tillämpar BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag, K2 ÅR?

Det är inte säkert. K2 ÅR är ett förenklingsregelverk och reglerna om avsättningar är annorlunda utformade jämfört med K3.

Att bolaget kan ha ett legalt åtagande medför enligt 21.4 K3 att avsättning kan behöva göras redan när en motpart skulle kunna framställa ett krav. Alltså “även innan företagets skyldighet att betala skadestånd har fastställts genom dom, skiljedom eller överenskommelse och även innan något krav på skadestånd har framställts” (inledningen av yttrandet från BFN). Den situationen inträffade vid avtalsbrottet 2014.

Den motsvarande regleringen i 16.2 K2 ÅR nämner inte legalt åtagande. Avsättning för tvist ska i stället redovisas med det belopp som senast beslutats av myndighet eller domstol (16.9 K2 ÅR). Den situationen inträffade när skiljedomen föll 2018.

Min tolkning blir därför att en avsättning för skadestånd skulle ha gjorts 2014 enligt K3 (och BFN), men först 2018 enligt K2 ÅR.

Däremot har begreppet legalt åtagande införts i uppdateringen av 16.2 K2 ÅR, i remissversionen som är öppen för synpunkter fram till 2 oktober 2023. Det skulle kunna öppna för att avsättningen ska göras vid samma tidpunkter enligt K2 ÅR som enligt K3. Samma remissversion har dock kvar 16.9 K2 ÅR, om redovisning av avsättning för tvist först efter beslut av myndighet eller domstol. Frågan är om dessa två punkter är motsägelsefulla i remissen av K2 ÅR?

Min förhoppning är att yttrandet från BFN, och min beskrivning här, hjälper dig att få ökad förståelse för när avsättningar ska tas in i redovisningen.


Utbildningar

Jag håller utbildningar och webbinarier om ämnen som jag täcker här i bloggen. Dels för uppdragsgivare som är Ledande arrangörer av utbildningar, dels i egen regi. Kurserna genomförs både på distans och för deltagare på plats.

Mina bokningar 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020

I många fall är genomgångarna företagsanpassade, något som efterfrågas allt mer. Då gör jag genomgången hos företaget och utifrån behoven i din organisation.


Följ med i utvecklingen

Du har flera vägar att få information. Boka en Föreläsning med mig hos din organisation, prenumerera på mitt kostnadsfria Nyhetsbrev, kom med i mitt kontaktnät på LinkedIn, följ mig här på bloggen och på YouTube. Välkommen!


Metod: Från teori till praktik
Resultat: Nätbutiken
Information: Nyhetsbrev!

BESÖK NÄTBUTIKEN OCH BLI INSPIRERAD

Vill du hålla dig uppdaterad?

Gör som över 1 000 andra ekonomiproffs – Ta emot mina korta nyheter och länkar om redovisning och beskattning direkt till din inkorg, varje månad!

Nyhetsbrev