Beräkna ränteavdrag i blankett N9

The Swedish Tax Agency has published a form for calculation of tax deductions according to the new legislation for 2019 (“ränteavdrag”). The purpose is to help applying Swedish tax legislation to limit tax deductions, so the rest of this article is in Swedish.

In Swedish

Skatteverket (SKV) har publicerat en ny deklarationsblankett N9 för beräkning av ränteavdrag enligt Nya skatteregler för företag som gäller från 2019.

Jag har beskrivit de nya reglerna i flera artiklar, se till exempel Nya skatteregler för företag och kontoplanen.

Begränsad tillämpning för beräkning av ränteavdrag

Låt oss direkt konstatera att SKV valt en mycket begränsad tillämpning av uppgiftslämningen, till glädje för dig företagare.

För det första är huvudblanketterna INK2, INK3 och INK4 oförändrade.

För det andra behöver den nya beräkningsbilagan N9 enbart lämnas av företag som har ett negativt räntenetto enligt redovisningen på mer än 5 mkr (kravet gäller även företag som ingår i intressegemenskap med andra företag där hela företagsgruppen har ett negativt räntenetto enligt redovisningen på mer än 5 mkr).

Beloppsgränsen gäller utan hänsyn till exempelvis aktiverade ränteutgifter eller räntedelen i finansiella leasingavtal, de justeringarna görs senare inne i bilaga N9. Du behöver alltså bara bedöma om du har ett redovisat negativt räntenetto på mer än 5 mkr innan du använder bilaga N9, det förenklar din bedömning kraftigt.

Dessutom gäller inte kravet att lämna bilaga N9 för alla företag, utan majoriteten av antalet företag i Sverige är undantagna. Bilaga N9 behöver inte lämnas av:

  • Enskilda näringsidkare *
  • Handelsbolag (och kommanditbolag) som ägs av enbart fysiska personer

Sammanfattningsvis är det alltså bara ett litet antal företag (främst aktiebolag) som behöver göra beräkningarna och lämna in bilaga N9 tillsammans med inkomstdeklarationen.

* SKV nämner inte undantaget för enskilda näringsidkare under “Upplysningar”, men begränsningarna av ränteavdrag gäller bara juridiska personer och inte dig med enskild firma.

Innehåll

Den nya lagstiftningen innehåller många delar och är i flera fall komplicerad att förstå och tillämpa. Blanketten är därför efterlängtad.

Blanketten är omfattande, 4 sidor beräkningar och 2 sidor upplysningar. Så här ser innehållet ut.

  • A. Ränteutgifter som ska ingå i räntenettot
  • B. Ränteinkomster och beräkning av räntenetto
  • C. Koncernutjämning av räntenetto
  • D. Beräkning av avdragsunderlag och avdragsutrymme (EBITDA-regeln)
  • E. Avdrag för årets negativa räntenetto och kvarstående negativa räntenetton
  • F. Förenklingsregeln för företag i intressegemenskap
  • G. Uppgifter om kvarstående negativa räntenetton

Tyvärr är blanketten inte helt självinstruerande utan du behöver ha egna kunskaper om regelverket. Till exempel står det i anvisningarna att du ska hämta beloppet för ränteutgifter från 3.18 Räntekostnader och liknande resultatposter i räkenskapsschemat, men det förutsätter ju normalt sett att alla ränteutgifter har redovisats i kontoklass 8. Den nya lagstiftningen innebär dock att det kan finnas räntekostnader även bland rörelsekostnaderna (se länken högre upp till min artikel om hur kontoplanen påverkas). Att bygga en blankett som klarar alla detaljer enligt den nya lagstiftningen hade å andra sidan resulterat i en ännu mer omfattande bilaga. Samtidigt kan vi anta att felen, som med säkerhet kommer att uppstå, nog är relativt små i många fall.

Följ med i utvecklingen

Du har flera vägar att få information. Boka en Föreläsning med mig hos ditt företag, prenumerera på mitt kostnadsfria Nyhetsbrev, följ mig på bloggen och på YouTube.


Visit the Web Shop and get inspired! | Besök Nätbutiken och bli inspirerad!

Method: Bringing Theory to Practice
Results: Web Shop
Stay Informed: Newsletter


Subscribe to this Blog by Email

Newsletter  |  Nyhetsbrev