The governmental body The Swedish Accounting Standards Board (Bokföringsnämnden, BFN) have released a new standard for smaller entities, K2. The new standard is updated to the new Swedish Annual Accounts Act which is in force since January 1, 2016, but the big news is that this new K2 is also expanded to cover almost all business forms that are obliged to prepare financial reports.
Nya K2 är här
Den 29 november 2016 beslutade Bokföringsnämnden (BFN) att anta nya K2 – Årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) och i onsdags den 14 december publicerades den äntligen. Jag skriver äntligen, för det är en efterlängtad nyhet.
Jag benämner det nya regelverket K2 ÅR, eftersom BFN också har förberett ett nytt regelverk om årsbokslut i mindre företag (K2 ÅB), förhoppningsvis för publicering under 2017.
Tillämpas från 2016 och 2017
Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska tillämpa K2 ÅR för räkenskapsår den 1 januari 2016 och framåt.
Övriga mindre företag får också börja samtidigt, men måste tillämpa K2 ÅR ett år senare, för räkenskapsår den 1 januari 2017 och framåt.
Upphävda K2
Samtidigt som K2 ÅR antogs så upphävdes de båda tidigare K2 – Årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) och Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1), båda i sina senaste versioner 2016-06-09.
Generella ändringar i K-reglerna
Årsredovisningslagen (ÅRL) ändrades på många punkter den 1 januari 2016. Jag beskriver ändringarna i inlägget Updated Swedish Annual Accounts Act.
Många av ändringarna i ÅRL slår igenom både i K2 och K3, som t.ex. nya och ändrade begrepp och definitioner (ägarintresse, intresseföretag, gemensamt styrt företag, närstående) med följdändringar i uppställningsformerna för resultaträkning och balansräkning, samt ändrade krav på noter med tydlig indelning mellan krav på alla företag och enbart större företag samt färre krav på mindre företag.
Jag koncentrerar mig dock här på ändringar som är specifika för K2 ÅR.
Framtidens struktur
Ett enda sammanhållet regelverk
K2 ÅR gäller alla mindre företag som ska upprätta årsredovisning (utom moderföretag i större koncern och publika aktiebolag), i motsats till gamla K2 som fanns i två versioner för aktiebolag respektive ekonomiska föreningar men ändå saknade särregler för en rad företagsformer.
Särregler för specifika företagsformer har lagts sist i varje kapitel – dvs. i sitt sammanhang. Det är en klar fördel jämfört med K3 som har särreglerna i egna kapitel på slutet.
I K2 ÅR har BFN tagit bort särreglerna för enskild näringsverksamhet som fanns i remissversionen. Det medför att en mindre enskild näringsverksamhet som frivilligt vill upprätta årsredovisning måste ta steget fullt ut till K3 (1.1 andra stycket d och kommentaren första stycket K2 ÅR), vilket jag beklagar. Samtidigt förstår jag logiken bakom beslutet eftersom det bara är en större enskild näringsverksamhet som måste upprätta årsredovisning och då hade K2 ÅR ändå inte varit aktuellt.
Integrerade kommentarer
K2 ÅR har lagt kommentarerna i anslutning till varje allmänt råd, till skillnad från de upphävda K2 som hade kommentarerna i egna avsnitt efter alla allmänna råden vilket lätt kunde leda till att viktiga klargöranden missades.
Ny standard för vägledningar?
Ett sammanhållet regelverk för alla företagsformer, särregler för vissa företagsformer sist i varje kapitel, integrerade kommentarer – Detta ser jag som modellen för alla vägledningar från BFN framöver.
Tidigare var K3 bättre strukturerad än de gamla K2, men nu är det K2 ÅR som har blivit vägledande (!) enligt mig. Jag hoppas BFN utgår från denna struktur för övriga vägledningar i framtiden.
Väsentlighetsprincipen
Vi har ju haft en väsentlighetsprincip för redovisningen i grunden sedan länge, men nu har den tydliggjorts som en av de grundläggande redovisningsprinciperna i årsredovisningslagen sedan den 1 januari 2016. K2 ÅR har därmed också infogat väsentlighetsprincipen (kap. 2 Väsentlighetsprincipen, kommentaren K2 ÅR).
Periodiseringsprincipen
Frågan är hur väsentlighetsprincipen kommer att tolkas vid tillämpning av de beloppsgränser som finns på olika håll i K2 ÅR.
Ett exempel är periodiseringar, där K2 ÅR medger att poster som var för sig understiger 5 000 kr inte behöver periodiseras (2.4 K2 ÅR). Den regeln är oförändrad jämfört med gamla K2. Ett par nya frågor uppstår dock.
- Situation 1: Många poster understiger 5 000 kr och de periodiseras inte, med stöd av 2.4 K2 ÅR
- Om den totala avvikelsen blir så stor att den riskerar att påverka läsarens bedömning, bryter det då mot kap. 2 Väsentlighetsprincipen?
- I kommentaren till kap. 2 Väsentlighetsprincipen nämns att även om några poster var för sig är oväsentliga kan de tillsammans bli väsentliga
- Situation 2: Ett företag med höga belopp i balansräkningen och resultaträkningen bedömer poster som oväsentliga upp till ett högre belopp än 5 000 kr, t.ex. 20 000 kr
- Kan beloppsgränsen 5 000 kr enligt 2.4 K2 ÅR frångås uppåt med stöd av kap. 2 Väsentlighetsprincipen?
Jag nöjer mig här med att ställa frågorna, så får vi se hur praxis utvecklar sig.
Immateriella anläggningstillgångar
Enligt K2 ÅR får inte egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar tas upp som tillgång (10.4 K2 ÅR), bara förvärvade immateriella anläggningstillgångar. Enligt K3 är det möjligt att ta upp även egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar som tillgång.
Här är det ingen skillnad mot gamla K2, men K2 ÅR förtydligar gränsdragningarna när en tillgång består av både en förvärvad del och en egenutvecklad del.
Fond för utvecklingsutgifter
När utgifter för utveckling tas upp som tillgång ska aktiebolag och ekonomiska föreningar sätta av motsvarande belopp till en fond för utvecklingsutgifter, ett krav i ÅRL som är nytt från 2016.
K2 ÅR medger inte att utvecklingsutgifter tas upp som tillgång. Därför kan fond för utvecklingsutgifter inte redovisas enligt K2 ÅR, varken för aktiebolag (15.4 kommentaren andra stycket K2 ÅR) eller ekonomiska föreningar (kap. 15 Särskilda regler för ekonomiska föreningar, Uppskrivningsfond, kommentaren tredje stycket K2 ÅR).
Pålägg för indirekta kostnader
K2 ÅR medger att indirekta utgifter får räknas in i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor (12.11). Den möjligheten saknades i gamla K2 vilket då utgjorde en skillnad mellan K2 och K3.
Genom en hänvisning till 4 kap. 3 § tredje stycket ÅRL gäller möjligheten till pålägg för indirekta kostnader även pågående arbeten till fast pris som redovisas enligt alternativregeln (6.23 andra stycket). Samma hänvisning gjordes i gamla K2 (6.22 andra stycket) men då till 12.10 som innehöll ett förbud mot att göra pålägg för indirekta kostnader.
I en ny punkt med utförliga kommentarer lämnas anvisningar för hur pålägg för indirekta tillverkningskostnader ska beräknas om möjligheten utnyttjas (12.11 och kommentaren K2 ÅR).
Förvaltningsberättelsen
ÅRL kräver numera att årsredovisningen ska innehålla information om företagets säte. Kravet preciseras i K2 ÅR till att uppgiften ska lämnas i förvaltningsberättelsen (5.2 K2 ÅR).
Information om väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret ändras till att bara omfatta väsentliga händelser under räkenskapsåret (5.4 K2 och Särskilda regler för aktiebolag 5.7 K2 ÅR), i och med att informationen om händelser efter årets slut flyttats till not.
Årets förändring av eget kapital redovisades tidigare i not, men det ska nu göras i förvaltningsberättelsen (kap. 5 Särskilda regler för aktiebolag och Särskilda regler för ekonomiska föreningar K2 ÅR).
Noter
Kapitel 5 i ÅRL om noter är helt omstrukturerat, med en avdelning som gäller alla företag och en avdelning som bara gäller större företag. Information om ställda säkerheter och ansvarsförbindelser ska numera lämnas i not i stället för inom linjen.
Kap. 18 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser och kap. 19 Tilläggsupplysningar i gamla K2 har följdriktigt ersatts av kap. 18 Noter i K2 ÅR.
Kraven på noter från mindre företag har minskat i ÅRL, som en direkt följd av förbud i EU:s redovisningsdirektiv att ställa högre krav på mindre företag. Däremot är det fortfarande möjligt för ett företag att frivilligt lämna fler upplysningar än som krävs (18.1 kommentaren tredje stycket K2 ÅR).
Generellt gäller minskade detaljkrav på mindre företag, medan större företag har kvar många av de gamla kraven i ÅRL och K3.
Inledningsvis innehåller K2 ÅR en mycket tydligare uppställning än i gamla K2 över vad som ska ingå i avsnittet Redovisningsprinciper (18.3 K2 ÅR).
K2 ÅR innehåller bara tre krav på noter till resultaträkningen.
- Omsättning
- Gäller bara för de få företag som upprättar resultaträkning i förkortad form
- Personal (18.9 och Särskilda regler för ideella föreningar K2 ÅR)
- Väsentligt förenklat krav för mindre företag, nu behöver bara uppgift om medelantalet anställda lämnas
- Exceptionella intäkter och kostnader (kap. 18 Noter, Noter till resultaträkningen, Exceptionella intäkter och kostnader, kommentaren K2 ÅR)
- Nyhet i ÅRL, infördes 2016 samtidigt som begreppen Extraordinära intäkter och kostnader äntligen har utmönstrats ur uppställningsformerna för resultaträkningen
K2 ÅR innehåller ett tiotal krav på noter till balansräkningen, beroende på vilken företagsform som berörs.
- Anläggningstillgångar (18.10-11 K2 ÅR)
- Bara årets förändringar, inga ackumulerade värden
- Fordringar (på närstående)
- Pågående arbeten för annans räkning (18.12 K2 ÅR)
- Uppskrivningsfond
- Långfristiga skulder
- Ställda säkerheter och eventualförpliktelser (18.13-19 och Särskilda regler för stiftelser K2 ÅR)
- F.d. Inom linjen
- Ansvarsförbindelser heter numera eventualförpliktelser
- Tillgångar, avsättningar och skulder som avser flera poster
- Nytt krav enligt ÅRL
- T.ex. lån som har en långfristig och kortfristig del
- Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut (18.20 och Särskilda regler för aktiebolag 18.22 samt Särskilda regler för ekonomiska föreningar K2 ÅR)
- Flyttat till not från förvaltningsberättelsen
- Informationen får även lämnas i förvaltningsberättelsen, men inte i stället för i not
- Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen (18.21 K2 ÅR)
- Utdelning (Särskilda regler för stiftelser 18.23 K2 ÅR)
- Underhålls- och förnyelsefond (Särskilda regler för samfällighetsföreningar 18.24 K2 ÅR)
Som tidigare gäller självklart att upplysningar bara behöver lämnas om poster som förekommer i det enskilda fallet. Har företaget t.ex. inga anställda behöver ingen personalnot lämnas.
Kassaflödesanalys
En av de större nyheterna är att K2 ÅR innehåller regler för frivilligt upprättad kassaflödesanalys, medan gamla K2 förbjöd att kassaflödesanalys fick ingå i årsredovisningen med hänvisning till att då skulle K3 tillämpas i stället.
De nya reglerna återfinns i ett nytt, sista kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys. Detta kapitel tillkom efter remissbehandlingen och har hämtats från K3 (kap. 7 Kassaflödesanalys). Innehållet har dock anpassats till K2 och av förenklingsskäl tillåts bara den indirekta metoden (21.9 och kommentaren K2 ÅR), medan K3 medger även tillämpning av den direkta metoden(7.8 K3).
Föreläsningar och böcker
“Performance and Income Planning” and “Real Estates”
Håll dig uppdaterad genom att gå på kurs och skaffa referenslitteratur. Jag håller föreläsningar om bl.a. årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens K-regler, med alla förändringar som är på gång.
- Välj föreläsning (Publications & Lectures)
- Boka (Contact)
Och/eller beställ böckerna!
Comment and follow
Do you have opinions on this post?
You’re welcome to comment my blog,
and please feel free to sign up as follower