Ämnet koncernbidrag väcker återkommande frågor under mina utbildningar, nu senast under Skatte- och Redovisningsdagen 30 november 2022 med Wolters Kluwer.
- Kan vi själva välja vilket företag i en koncern som ska ta olika utgifter?
- Påverkar bolagsrättsliga regler om utdelningsbara medel möjligheten att lämna koncernbidrag?
- Vad innebär kravet på värdeöverföring för att koncernbidraget ska bli avdragsgillt?
- Räcker det att bokföra bidraget på ett avräkningskonto?
- Och måste vi i så fall ränteberäkna avräkningskontot?
Dessa frågor besvarar jag här.
IL betyder inkomstskattelagen (1999:1229).
Förkortningar
ABL betyder aktiebolagslagen (2005:551).
Två grundprinciper
En grundprincip inom Sveriges inkomstskatterätt är att varje aktiebolag är ett eget skattesubjekt. Varje bolag inom koncernen ska som utgångspunkt beskattas bara för sina egna inkomster och få avdrag bara för utgifterna som hör till bolagets verksamhet.
Det finns ingen allmän möjlighet för koncernbolag att fördela utgifter sinsemellan med skatterättslig verkan. Huvudregeln är att varje utgift ska ha en koppling till verksamheten i bolaget, eller som IL uttrycker det vara “utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster”. Det finns två undantag, ränteutgifter och kapitalförluster. Dessa poster är avdragsgilla även om de inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Mer om huvudregeln och undantaget för räntor kommer i ett rättsfall längre ner.
- 16 kap. 1 § IL
En annan grundprincip inom svensk inkomstskatterätt är att beskattningen inte ska påverkas av hur verksamheten organiseras, om verksamheten bedrivs i ett eller flera bolag. Därför finns det möjlighet att lämna koncernbidrag mellan bolagen, avdragsgillt för givaren och skattepliktigt för mottagaren. Denna resultatutjämning syftar till att den sammanlagda skattebelastningen för en koncern inte ska bli större än om verksamheten hade bedrivits i ett enda företag.
- 35 kap. IL
Villkor för att koncernbidrag ska fungera
När ett dotterbolag lämnar koncernbidrag till sitt moderbolag måste koncernbidraget rymmas inom utdelningsbara medel hos dotterbolaget. Det är oklart om samma krav gäller i det omvända fallet, när moderbolaget lämnar koncernbidrag till ett dotterföretag. Skatteverket beskriver rättspraxis för båda situationerna i avsnittet “Bidraget måste rymmas inom utdelningsbara medel” i följande vägledning.
- Vad är ett koncernbidrag? (Skatteverket, vägledning uppdaterad 2022-02-02)
Utdelningsbara medel är fritt eget kapital enligt senast fastställd årsredovisning, men bara inom ramen för försiktighetsregeln (17 kap. 3 § ABL).
För att koncernbidrag ska få skatterättslig verkan ska en värdeöverföring göras mellan givare och mottagare (35 kap. 1 § IL). Det återkommer jag till. Dessutom ska både givare och mottagare visa koncernbidraget öppet i sina inkomstdeklarationer (35 kap. 3 § IL). Uppfylls inte dessa krav blir inte koncernbidraget avdragsgillt respektive skattepliktigt. Även denna formalia får betydelse i ett rättsfall längre ner.
Koncernbidragsreglerna innehåller också krav på moderföretaget och dotterföretagen.
Moderföretaget ska vara svenskt och drivas i form av aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt försäkringsföretag, skattepliktig stiftelse eller skattepliktig ideell förening (35 kap. 2 § IL).
Dotterföretaget ska ett helägt svenskt aktiebolag eller en helägd ekonomisk förening. I detta sammanhang definierar IL “helägd” som att moderföretaget äger mer än 90 % av andelarna (35 kap. 2 § IL).
Dessutom finns det undantag för privatbostadsföretag och investmentföretag (35 kap. 3 § IL).
Läs gärna lagtexten. Kapitlet omfattar bara åtta paragrafer!
Formlösa värdeöverföringar i stället för koncernbidrag?
Ett bolag inom en koncern vidarefakturerade utgifter till ett annat koncernbolag utan hänsyn till om utgifterna hörde till bolaget som tog emot vidarefaktureringen. Argumentet var att bolagen hade kunnat lämna koncernbidrag med skattemässig verkan mellan sig, med samma effekt som vidarefaktureringarna.
Frågan var om argumentationen höll? Det prövade Förvaltningsrätten i Göteborg den 29 april 2022 (mål nr 5584-20, 5586–5588-20) och efter överklagande även Kammarrätten i Göteborg den 30 september 2022 (mål nr 3156–3158-22).
I dessa mål vägrade domstolarna avdrag från inkomstskatt och moms för bolag A gällande vidarefakturerade advokatkostnader från bolag B. Domstolarna fann att rådgivningen som advokatkostnaderna avsåg inte hade något att göra med verksamheten i bolag A.
Domstolarna vägrade också avdrag från inkomstskatt för bolag A gällande vidarefakturerat rörelseresultat från bolag B. Avtal om överlåtelse av verksamheten saknades. Det fakturerade rörelseresultatet hade därmed inte varit en utgift för att förvärva intäkter i verksamheten för A.
Slutligen vägrade domstolarna avdrag från inkomstskatt för A beträffande räntekostnader som bolag A hade betalat för ett lån mellan bolag B och C. Till skillnad från advokatkostnaderna och rörelseresultatet behöver räntekostnader inte vara utgifter för verksamheten i sig, men bolag A var inte avtalspart för lånet. Därför hade bolag A inte heller avdragsrätt för räntekostnaderna.
Bolag A argumenterade för att de inblandade bolagen hade koncernbidragsrätt och då borde bolag A också få avdrag. De hade ju kunnat lämna avdragsgilla och skattepliktiga koncernbidrag mellan varandra i stället för vidarefaktureringarna. Domstolarna vägrade att som ett alternativ medge avdrag för koncernbidrag. Bolagen hade inte deklarerat någon resultatutjämning öppet i sina inkomstdeklarationer därmed hade inget skattemässigt koncernbidrag gjorts.
Svaret på frågan i rubriken blir alltså nej. Företagen i en koncern kan inte själva avgöra i vilket bolag kostnaderna ska bokföras och dras av.
- Inkomster och utgifter ska bokföras i det bolag de hör till
- Resultatutjämning kan sedan göras som koncernbidrag, men då krävs värdeöverföringar och öppen redovisning i bolagens inkomstdeklarationer
Vad innebär kravet på värdeöverföring?
Jag har redan nämnt att för att koncernbidrag ska få skatterättslig verkan måste en värdeöverföring göras mellan givare och mottagare. I lagtexten formuleras kravet som att “värden motsvarande bidraget förs över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren […] ska lämna inkomstdeklaration” (35 kap. 1 § IL).
Kravet på värdeöverföring infördes i IL genom budgetpropositionen för 2017 (2016/17:1), som en kodifiering av rättspraxis (prop. s. 233-234). Förarbetena till lagändringen saknar dock närmare förklaring till vad som menas med “att värden motsvarande bidraget förs över”.
Före lagändringen var det vanligt att givare och mottagare bokförde koncernbidraget på ett avräkningskonto mellan bolagen, som en skuld hos givaren och fordran hos mottagaren. Men räckte detta som värdeöverföring även efter lagändringen? Eller krävdes det något mera påvisbart som till exempel en banköverföring?
Skatteverket har dock klargjort frågan på ett tydligt sätt i avsnittet “Krav på värdeöverföring” i en vägledning om koncernbidrag.
Det måste inte vara en kontant överföring. Överföringen kan ske genom att bidraget bokförs som en skuld hos givaren och som en fordran hos mottagaren. Av rättspraxis framgår det att avdragsrätten inte är beroende av hur bidragen redovisas i räkenskaperna. Något krav på att redovisningen av koncernbidrag i bokföringen ska ske över resultaträkningen finns inte. Det är tillräckligt att det uppstår en skuld hos givaren och en fordran hos mottagaren. Redovisningen har bara betydelse som bevis för att en faktisk värdeöverföring skett
Skatteverkets vägledning “Generella förutsättningar för koncernbidrag”
- Generella förutsättningar för koncernbidrag (Skatteverket, vägledning uppdaterad 2022-06-17)
Svaret på frågan i rubriken blir att bokföring av koncernbidraget på avräkningskonton i bolagen räcker för att uppfylla kravet på värdeöverföring.
Tack till Irini Kallides, skattejurist hos Wolters Kluwer, som satte mig på spåret i denna viktiga och praktiska fråga!
Måste koncernavräkningar ränteberäknas?
Om nu värdeöverföringen av koncernbidraget klaras genom bokföring på avräkningskonton uppstår nästa fråga. Måste koncernbolagens fordran och skuld på avräkningskontot ränteberäknas mellan bolagen?
Nej säger Alexandra Wallerius, skattejurist hos Wolters Kluwer. Räntefria lån mellan koncernbolagen faller inte inom ramen för uttagsbeskattning och då får avsaknaden av ränta ingen skattekonsekvens. Tack, Alexandra!
Jag hoppas denna artikel hjälper dig att klara ut några av frågorna kring koncernbidrag!
Utbildningar
Jag håller utbildningar och webbinarier om ämnen som jag täcker här i bloggen. Dels för uppdragsgivare som är Ledande arrangörer av utbildningar, dels i egen regi. Kurserna genomförs både på distans och för deltagare på plats.
Mina bokningar 2023 | 2022 | 2021 | 2020
- Nätbutiken
- Externredovisning – Lärobok för högskolor (Norstedts Juridik 2020)
- Fastigheter – 2 uppl. (Norstedts Juridik 2022)
I många fall är genomgångarna företagsanpassade, något som efterfrågas allt mer. Då gör jag genomgången hos företaget och utifrån behoven i din organisation.
Följ med i utvecklingen
Du har flera vägar att få information. Boka en Föreläsning med mig hos din organisation, prenumerera på mitt kostnadsfria Nyhetsbrev, kom med i mitt kontaktnät på LinkedIn, följ mig här på bloggen och på YouTube. Välkommen!
Metod: Från teori till praktik
BESÖK NÄTBUTIKEN OCH BLI INSPIRERAD!
Resultat: Nätbutiken
Information: Nyhetsbrev
Vill du hålla dig uppdaterad?
Gör som över 1 000 andra ekonomiproffs – Ta emot mina korta nyheter och länkar om redovisning och beskattning direkt till din inkorg, varje månad!