From January 1, 2018 the new Swedish standard for annual accounts in smaller entities is in force (text in Swedish follows further below).

I’m talking about BFNAR 2017:3 Annual Accounts (K2), hereafter called K2 ÅB. This new standards makes the huge K-standard puzzle almost complete. The governmental body The Swedish Accounting Standards Board (Bokföringsnämnden, BFN) have released different K-standards since 2006. BFN have already covered simplified annual accounts for the smallest entities (K1), financial reports for smaller entities (K2 ÅR) and consolidated accounts and financial reports for larger entities (K3).

However, a large number of entities are not required to set up financial reports, but they are also too big to apply K1. Now this group have K2 ÅB, which made it possible for BFN to scrap a huge number of older rekommendations and statements. This will make the life easier for us advisors as well as for BFN.

 

K-standards in my publications and lectures

The K-standards have a crucial impact on how to apply Swedish accounting legislation, so it’s natural to refer to the K-standards in my Books and Articles.

The same goes for my lectures, whether they are for Wolters Kluwer (e.g. ”Standards K2 [smaller companies] and K3 [larger companies] – The Linkage Between Accounting and Taxation”), Accountor Training or In my Own Management (e.g. ”K-standards”).

 

In Swedish

Från den 1 januari 2018 gäller den nya vägledningen Årsbokslut (K2), härefter kallad K2 ÅB för att skilja den från Årsredovisning i mindre företag (K2), härefter kallad K2 ÅR.

Det handlar alltså om vägledningen Årsbokslut (BFNAR 2017:3). Det stora K-regelpusslet är nu nästan komplett. Bokföringsnämnden (BFN) har gett ut olika K-regler sedan 2006. BFN har redan täckt förenklade årsbokslut för de minsta företagen (K1), årsredovisningar för mindre företag (K2 ÅR) och koncernredovisning och årsredovisning i större företag (K3).

Ett stort antal företag behöver inte upprätta årsredovisning, samtidigt som de är för stora för att upprätta årsbokslut enligt K1. Nu har denna grupp äntligen fått K2 ÅB, vilket gör det möjligt för BFN att skrota ett stort antal äldre rekommendationer och uttalanden. Det gör livet enklare både för oss rådgivare och för BFN.

 

K2 ÅR var utgångspunkten

En uttalad målsättning med arbetet har varit att nya K2 ÅB ska likna K2 ÅR så mycket som möjligt. Därför har färdigställandet av K2 ÅB dröjt tills nya K2 ÅR kom på plats (Nya K2 från BFN är här). Därefter har färdigställandet av K2 ÅB samordnats med att K2 ÅR behövde uppdateras vad gällde hanteringen av uppskrivningsfonder (Meeting BFN in Stockholm), samtidigt som en del mindre uppdateringar gjordes.

Den 27 oktober 2017 kunde BFN äntligen besluta om K2 ÅB, efter flera års arbete. Publiceringen dröjde dock till den 8 december 2017, men nu är det klart. Samordningen av K2 ÅB gäller jämfört med K2 ÅR i den version som också publicerades den 8 december 2017. K2 ÅB ska tillämpas av företag som inte upprättar årsredovisning, med start för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 och senare. K2 ÅB får dock frivilligt tillämpas redan ett år tidigare, för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 och senare.

Du är förmodligen van vida att arbeta med K2 ÅR. Jag beskriver därför nya K2 ÅB genom att jämföra vägledningen med K2 ÅR.

 

Struktur

K2 ÅB är mindre omfattande än K2 ÅR, “bara” 291 sidor jämfört med 359 sidor. Om du tycker denna artikel är lång så betänk att analysen utgår från 650 sidor text!

Båda vägledningarna har följande gemensamt.

• Specialregler för specifika företagsformer finns sist i varje kapitel
• Kommentarer finns i direkt anslutning till varje allmänt råd
• Efter sista kapitlet kommer övergångsregler (för K2 ÅR) och ikraftträdanderegler (för bägge)
• Därefter finns ett avsnitt med exempel till de olika kapitlen

 

Sammanfattning

Så hur har då BFN lyckats i sin strävan att ta fram en K2 ÅB baserad på K2 ÅR? Genomgående bra, tycker jag. En stor del av regelverken är lika, men de skillnader som ändå finns är logiska och förståeliga. Här har du en jämförelse i korthet, kapitel för kapitel i K2 ÅB. Därefter följer ett eget avsnitt med fördjupade kommentarer till varje kapitel.

• Kapitel 1 Tillämpning
  • K2 ÅB ska tillämpas av företag som ska upprätta årsbokslut och inte kan eller vill tillämpa K1, såsom enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag med bara fysiska personer som delägare, ideella föreningar samt filialer
  • Ett nytt grepp är att K2 ÅB öppnar för att i stället upprätta årsredovisning enligt K3 men med de begränsningar som finns enligt K2 ÅB (1.7 K2 ÅB)
    • Alla andra K-regler bygger på principen att det valda regelverket ska tillämpas i sin helhet, varken mer eller mindre
• Kapitel 2 Grundläggande principer
  • Regelverken är i huvudsak lika
• Kapitel 3 Årsbokslutets utformning
  • Ett årsbokslut innehåller resultaträkning, balansräkning och upplysningar
    • Ingen förvaltningsberättelse eller kassaflödesanalys!
  • K2 ÅB saknar formkrav för var och hur upplysningarna lämnas
    • Synpunkt: Här hade jag hellre sett ett krav på att upplysningar ska lämnas som noter, sist i årsbokslutet, för bättre samordning med K2 ÅR och K3 (jag gissar att det är nog ändå så det kommer att bli i praktiken)
  • Ett årsbokslut behöver inte innehålla jämförelsetal i resultaträkningen, balansräkningen eller upplysningarna
  • En årsredovisning ska upprättas på svenska, medan ett årsbokslut även kan upprättas på danska, norska eller engelska
  • Ett årsbokslut får bara visa beloppen i ental eller tusental kronor, medan en årsredovisning även får visa beloppen i ental eller hundratal euro
• Kapitel 4 Uppställningsformer för årsbokslutet
  • Eget kapital ska redovisas i balansräkningen med IB, nettot av insättningar och uttag, årets resultat och UB
  • Resten av detta omfattande kapitel (38 sidor) är likadant utformat som samma kapitel i K2 ÅR
  • Synpunkt: Periodiseringsfonder och Skatt på årets resultat ingår i uppställningsformerna, det hade varit lämpligare att ta upp dessa poster under Särskilda regler för de företagsformer som kan beröras
  • Synpunkt: Särskilda regler för enskild näringsverksamhet innehåller korrekta undantag från att redovisa periodiseringsfonder och Skatt på årets resultat, men motsvarande undantag saknas under Särskilda regler för handelsbolag fast de borde ha varit med även där
• Kapitel 5 Rörelseintäkter
  • Regelverken är lika
  • Härifrån har vi dock en förskjutning i kapitelnumreringen mellan regelverken, eftersom kapitel 5 Förvaltningsberättelse i K2 ÅR saknar motsvarighet i K2 ÅB
• Kapitel 6 Rörelsekostnader
  • Regelverken är lika
• Kapitel 7 Finansiella poster m.m.
  • Regelverken är lika
• Kapitel 8 Tillgångar
  • Uppskrivningar kan inte göras i ett årsbokslut
  • Regelverken är i övrigt lika
• Kapitel 9 Immateriella och materiella anläggningstillgångar
  • Utgifter direkt hänförliga till ett förvärv som understiger 5 000 kr behöver inte räknas in i anskaffningsvärdet i ett årsbokslut, motsvarande väsentlighetsgräns saknas för årsredovisningar
  • Reglerna om anskaffningsvärde är olika strukturerade (9.9-10 och 9.13-9.14 K2 ÅB)
  • Synpunkt: Att regelverken är olika strukturerade på dessa punkter gör det svårt att avgöra om det finns några sakliga skillnader, jag hade föredragit samma struktur (anpassning av utformningen i K2 ÅB till K2 ÅR eller tvärtom)
• Kapitel 10 Finansiella anläggningstillgångar
  • I ett årsbokslut får utgifter direkt hänförliga till ett förvärv (t.ex. courtage) räknas in i anskaffningsvärdet, medan samma typ av utgifter ska räknas in i en årsredovisning
  • Synpunkt: Jag hade föredragit ett ska-krav även i K2 ÅB för samordning dels mellan regelverken, dels med reglerna för finansiella omsättningstillgångar (se nedan om kapitel 13)
  • Regelverken är i övrigt lika
• Kapitel 11 Varulager
  • K2 ÅB omfattar även enskilda näringsidkares lager av djur i jordbruk och renskötsel, vilket inte är relevant för K2 ÅR
  • Regelverken är i övrigt lika
• Kapitel 12 Kortfristiga fordringar
  • Regelverken är lika
• Kapitel 13 Kortfristiga placeringar inklusive kassa och bank
  • Regelverken är lika
  • Utgifter hänförliga till förvärvet ska räknas in i anskaffningsvärdet, till skillnad från vad som gäller för finansiella anläggningstillgångar (se ovan om kapitel 10)
• Kapitel 14 Eget kapital och obeskattade reserver
  • Regelverken är lika
  • Synpunkt: Jag saknar kommentarer om att reglerna om redovisning av periodiseringsfonder inte gäller enskild näringsverksamhet och handelsbolag, under Särskilda regler (motsvarande kommentar om handelsbolag saknar jag även i K2 ÅR)
• Kapitel 15 Avsättningar
  • Regelverken är lika
  • Väsentlighetsgränsen för handelsbolag på 25 000 kr i K2 ÅR har utvidgats i K2 ÅB till att även gälla enskild näringsverksamhet
• Kapitel 16 Skulder
  • Regelverken är lika
• Kapitel 17 Upplysningar
  • Reglerna i K2 ÅB skiljer sig mycket från motsvarande kapitel 18 Noter i K2 ÅR
  • I avsnittet om kapitel 17 nedan går jag igenom varje upplysningskrav och avslutar med att lista de obligatoriska upplysningarna för ett årsbokslut, vilka är betydligt färre och delvis enklare än kraven på noter i en årsredovisning
• Kapitel 18 Särskilda regler för företag som är moderföretag eller äger andelar i intresseföretag eller i gemensamt styrda företag (puh, vilken lång rubrik!)
  • I ett årsbokslut får utgifter direkt hänförliga till ett förvärv (t.ex. courtage) räknas in i anskaffningsvärdet, medan samma typ av utgifter ska räknas in i en årsredovisning (samma typ av regleringar som i kapitel 10 ovan)
  • Synpunkt: Samma som för kapitel 10, jag hade föredragit ett ska-krav även i K2 ÅB för samordning dels mellan regelverken, dels med reglerna för finansiella omsättningstillgångar (se nedan om kapitel 13)
  • Det krävs något färre upplysningar i ett årsbokslut än noter i en årsredovisning
  • I övrigt är regelverken lika
• Kapitel 19 Särskilda regler första gången årsredovisning upprättas enligt detta allmänna råd
  • Samma typer av poster, utom uppskrivna tillgångar, ska korrigeras i bägge regelverken, men bara mot ingående eget kapital i ett årsbokslut medan det finns flera alternativ inom eget kapital i en årsredovisning
• Kapitel 20 Särskilda regler för företag som upprättar årsbokslut enligt punkt 1.7
  • Här finns regler för företag som väljer att tillämpa K3 vid upprättandet av årsbokslut, en möjlighet som saknas vid upprättande av årsredovisning enligt K2 ÅR som därför inte heller har någon motsvarighet till detta kapitel
• Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys (K2 ÅR)
  • Ett årsbokslut ska inte innehålla kassaflödesanalys så K2 ÅB saknar motsvarighet till detta kapitel

Här nedan hittar du fördjupade kommentarer till varje kapitel.

 

Tillämpning, kapitel 1

K2 ÅB hänvisar till reglerna i BFL om vilka som ska upprätta årsbokslut, medan K2 ÅR hänvisar till reglerna i ÅRL om vilka som ska upprätta årsredovisning. En ganska naturlig skillnad. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska alltid upprätta årsredovisning, särskilda regler för dem i K2 ÅR saknar därför motsvarighet i K2 ÅB.

Stora grupper som kan tillämpa K2 ÅB är enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag med bara fysiska personer som delägare, samt ideella föreningar. De minsta enskilda näringsverksamheterna och ideella föreningarna kan i  stället välja att tillämpa K1 (1.1 K2 ÅR). Det nya är att nu ska ett K-regelverk väljas för dessa företagsformer, allmänna regler är inte som förut ett alternativ.

Huvudprincipen i samtliga K-regler är att det valda regelverket ska tillämpas fullt ut, utan kombination med andra regler. K2 ÅB innehåller ett viktigt undantag. K2 ÅB är ett förenklingsregelverk och med det följer begränsade möjligheter att tillämpa ÅRL. Den som vill tillämpa ÅRL fullt ut när ett årsbokslut upprättas har fått en möjlighet att kombinera K2 ÅB med K3 (1.7 K2 ÅB). Det kan t.ex. gälla den som vill aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar, vilket inte är möjligt i K2 ÅB (eller K2 ÅR) med in K3. Den som överväger att utnyttja denna ventil behöver läsa 1.7 K2 ÅB och kapitel 20 noga, eftersom det följer med en hel del extra krav jämfört med att bara tillämpa K2 ÅB.

 

Grundläggande principer, kapitel 2

K2 ÅB utgår från samma grundläggande redovisningsprinciper och samma regler om avvikelse från dem som K2 ÅR. Det innebär bl.a. att bägge regelverken har undantag från periodiseringar av belopp under 5 000 kr.

Regeln att jämförelsetalen inte räknas om vid byte av värderingsmetod, men upplysning ska lämnas (2.5 K2 ÅR) saknas i K2 ÅB.

Regeln om omräkning av poster i företag som har euro som redovisningsvaluta (2.10 K2 KR) saknas i K2 ÅB.

Krav på not om väsentliga händelser efter balansdagen (2.11 K2 ÅR) saknas i K2 ÅB.

Krav på not vid rättelser av fel (2.12 (K2 ÅR) saknas i K2 ÅB.

 

Årsbokslutets (K2 ÅB) och årsredovisningens (K2 ÅR) utformning, kapitel 3

Ett årsbokslut innehåller resultaträkning och balansräkning (3.2 K2 ÅB), medan en årsredovisning innehåller förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter (3.2 K2 ÅR).

Ett årsbokslut innehåller alltså ingen förvaltningsberättelse.

Upplysningar ska lämnas enligt kraven i BFL, men det finns inga formkrav på var i årsbokslutet och hur upplysningarna ska lämnas till skillnad från en årsredovisning som ska innehålla upplysningarna i noter, sist i årsredovisningen. Jag kan dock tänka mig att det enklaste blir att lämna upplysningarna i noter, sist i årsbokslutet, liksom i en årsredovisning.

Reglerna om frivillig kassaflödesanalys i K2 ÅR saknas motsvarighet i K2 ÅB. BFN uttalar också att den som väljer att tillämpa K3 för årsbokslutet, enligt 1.7 K2 ÅB, inte får upprätta kassaflödesanalys (20.2 kommentaren K2 ÅB).

Funktionsindelad resultaträkning kan inte användas (3.4 K2 ÅB, 3.4 K2 ÅR).

Uppställningsformerna för resultaträkning och balansräkning måste följas, även om benämningen av posterna får ändras vid behov (3.5 K2 ÅB, 3.5 K2 ÅR).

Ett årsbokslut behöver inte innehålla jämförelsetal i resultaträkningen och balansräkningen (3.5 kommentaren K2 ÅR), medan en årsredovisning ska ha jämförelsetal för resultaträkningen, balansräkningen och noterna (3.10 K2 ÅR). Eftersom ett årsbokslut inte har krav på noter, utan bara att upplysningar ska lämnas på valfritt sätt, bör detta innebära att jämförelsetal inte heller behöver lämnas om upplysningarna lämnas i noter i årsbokslutet.

Ett årsbokslut ska upprättas på svenska, danska, norska eller engelska (kommentar till 1 kap. 4 § BFL i K2 ÅB), medan en årsredovisning ska vara upprättad på svenska (referens till 2 kap. 5 § ÅRL i K2 ÅR).

Årsbokslutet ska upprättas i ental eller tusental kronor (3.7 K2 ÅB) medan en årsredovisning även kan upprättas i ental eller hundratal euro (3.9 K2 ÅR).

Reglerna är lika för undertecknandet av årsbokslut (3.8 K2 ÅB) och årsredovisning (3.11 K2 ÅR).

Särreglerna för ideella föreningar säger att även benämningen för rubriker och summarader får ändras (3.9 K2 ÅB, 3.13 K2 ÅR). Samma gäller för samfällighetsföreningar (3.10 K2 ÅB, 3.14 K2 ÅR) och stiftelser (3.11 K2 ÅB, 3.12 K2 ÅR).

Särregler finns för hur filialer med euro som redovisningsvaluta gör omräkning till svenska kronor i årsbokslutet (kommentar efter 3.11 K2 ÅB, saknas i K2 ÅR).

 

Uppställningsformer för årsbokslutet (K2 ÅB) och årsredovisningen (K2 ÅR), kapitel 4

Uppställningsformen för resultaträkning och balansräkning saknar kolumn om noter eftersom formkrav saknas för upplysningar i årsbokslut (4.3-4.4 K2 ÅB och 4.6-4.7 K2 ÅB), medan en sådan kolumn finns i uppställningsformerna för årsredovisning (4.4-4.5 K2 ÅR och 4.7-4.8 K2 ÅR).

Uppställningsformen för balansräkning visar hur eget kapital ska ställas upp i ett årsbokslut (4.6-4.7 K2 ÅB), medan det för årsredovisningar görs hänvisning till särregler för respektive företagsform (4.7-4.8 K2 ÅR). I ett årsbokslut ska balansräkningen visa IB, insättningar eller uttag (alltså nettobeloppet), årets resultat och UB för eget kapital.

För övrigt överensstämmer uppställningsformerna med varandra. Inte illa för punkter som upptar 38 sidor (K2 ÅB) respektive 44 sidor (K2 ÅR). Uppställningsformerna är de mest omfattande avsnitten i regelverken. Det är dock viktigt att läsa specialreglerna för olika företagsformer. T.ex. ingår periodiseringsfonder och Skatt på årets resultat i uppställningsformerna för resultat- och balansräkningarna, men redovisas inte i enskild näringsverksamhet eftersom de utgör privata deklarationsposter. Här saknar jag en kommentar under Särskilda regler för handelsbolag, nämligen samma undantag från att redovisa periodiseringsfonder som för enskild näringsverksamhet. Det är ju delägarna som gör avsättningar till och återföringar från periodiseringsfonder, inte handelsbolaget!

 

Förvaltningsberättelsen (K2 ÅR), kapitel 5

Detta kapitel saknas i K2 ÅB, eftersom ett årsbokslut inte ska innehålla någon förvaltningsberättelse.

Den som vill upprätta en verksamhetsberättelse kan inte infoga den i årsbokslutet eller årsredovisningen, utan får lämna den som en separat handling (3.2 K2 ÅB, 3.2 K2 ÅR).

 

Rörelseintäkter, kapitel 5 (K2 ÅB) och 6 (K2 ÅR)

Innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, är lika mellan regelverken. Det innebär t.ex. att reglerna för pågående arbeten är desamma vid upprättande av årsbokslut som årsredovisning. Det innebär också att samma förenklingsregel finns i bägge regelverken vid försäljning av fastighet, dvs. att även om huvudregeln är att redovisa vinsten eller förlusten på tillträdesdagen så får kontraktsdagen användas om man vill ha överensstämmelse med inkomstbeskattningen(5.31 K2 ÅB och 6.12 K2 ÅB, 6.31 K2 ÅR och 7.12 K2 ÅR). Den förenklingen saknas konstigt nog för årsbokslut som upprättas enligt K1.

 

Rörelsekostnader, kapitel 6 (K2 ÅB) och 7 (K2 ÅR)

Innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, är lika mellan regelverken. Det innebär t.ex. att samma undantag från att periodisera återkommande utgifter finns i bägge regelverken (6.9 K2 ÅB, 7.9 K2 ÅR). Det innebär också att samma förenklingsregel om redovisning av förlust vid försäljning av fastighet på kontraktsdagen i stället för tillträdesdagen finns i bägge regelverken (se föregående avsnitt),

 

Finansiella poster m.m., kapitel 7 (K2 ÅB) och 8 (K2 ÅR)

Innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, är lika mellan regelverken.

 

Tillgångar, kapitel 8 (K2 ÅB) och 9 (K2 ÅR)

Reglerna om uppskrivningar (4 kap. 6 § ÅRL) är begränsade till aktiebolag och ekonomiska föreningar. Företag som upprättar årsbokslut får inte göra uppskrivningar (kommentaren till 4 kap. 3 § ÅRL i K2 ÅB).

Kapitlet avslutas med en rad särregler för framför allt enskild näringsverksamhet beträffande åtskillnad mellan privata tillgångar och tillgångar i näringsverksamheten. Mycket kan kännas igen från äldre regler för redovisning i enskild näringsverksamhet.

För övrigt är innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, lika mellan regelverken.

 

Immateriella och materiella anläggningstillgångar, kapitel 9 (K2 ÅB) och 10 (K2 ÅR)

Innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, är lika mellan regelverken utom beträffande beräkning av anskaffningsvärde.

Reglerna är olika utformade om anskaffningsvärde (9.9-10 K2 ÅB och 10.9-10 K2 ÅR) och anskaffningsvärde för egentillverkad materiell anläggningstillgång (9.13-14 K2 ÅB och 10.13-14 ÅR). Reglerna om vilka utgifter som ska och inte ska räknas in i anskaffningsvärdet är dock i huvudsak lika, om bägge punkterna för respektive typ av tillgång med kommentarer läses tillsammans.

För årsbokslut har utöver detta en väsentlighetsgräns införts, som säger att om utgifter hänförliga till förvärvet understiger 5 000 kr behöver de inte räknas in i anskaffningsvärdet. För årsredovisning bör samma sak anses gälla utifrån den allmänna grundläggande väsentlighetsprincipen.

Det är svårt att avgöra motivet för de olika struktureringarna, när innehållet i sak förefaller ganska lika och målet för övrigt har varit att K2 ÅB så mycket som möjligt ska efterlikna K2 ÅR.

 

 

Finansiella anläggningstillgångar, kapitel 10 (K2 ÅB) och 11 (K2 ÅR)

Utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet får räknas in i anskaffningsvärdet för årsbokslut (10.8 K2 ÅB) och ska räknas in för årsredovisning för att följa ÅRL (11.9 K2 ÅR). Ett vanligt exempel är courtage. För finansiella omsättningstillgångar ska anskaffningsvärdet dock räknas in enligt bägge regelverken (se nedan, kapitel 13 K2 ÅB och 14 K2 ÅR).

Jag ser alternativet att räkna in utgifterna i anskaffningsvärdet som enklast att hantera och föredrar för egen del att i så fall utnyttja möjligheten i K2 ÅR. Då uppnår jag även lika hantering i bägge regelverken. Det blir även lika hantering vare sig det handlar om finansiella anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar.

För övrigt är innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, är lika mellan regelverken.

 

Varulager, kapitel 11 (K2 ÅB) och 12 (K2 ÅR)

Reglerna om varulager gäller även djur i jordbruk och renskötsel i enskild näringsverksamhet (11.1 K2 ÅB och Särskilda regler för enskild näringsverksamhet), men eftersom K2 ÅR inte omfattar enskild näringsverksamhet så saknas motsvarande regler där.

Under Särskilda regler för enskild näringsverksamhet konstaterar BFN att det är bara i undantagsfall värdepapper kan förekomma i den företagsformen, eftersom den skattemässiga utgångspunkten är att värdepapper är privata.

För övrigt är innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, lika mellan regelverken.

 

Kortfristiga fordringar, kapitel 12 (K2 ÅB) och 13 (K2 ÅR)

Innehållet är lika mellan regelverken.

 

Kortfristiga placeringar inklusive kassa och bank, kapitel 13 (K2 ÅB) och 14 (K2 ÅR)

Värdering till verkligt värde kan inte göras enligt vare sig K2 ÅB eller K2 ÅR. BFL saknar regler om värdering till verkligt värde, därför faller den möjligheten för årsbokslut. För årsredovisning så medger ÅRL och K3 värdering till verkligt värde, men inte K2 ÅR eftersom det är ett förenklingsregelverk (14.4 K2 ÅR).

Till skillnad från reglerna för finansiella anläggningstillgångar så ska utgifter hänförliga till förvärvet, t.ex. courtage, räknas in i anskaffningsvärdet enligt bägge regelverken (13.6 K2 ÅB och 14.7 Kr ÅR). För finansiella anläggningstillgångar är det frivilligt för årsbokslut men obligatoriskt för årsredovisning (se ovan, kapitel 10 K2 ÅB och 11 K2 ÅR).

Under Särskilda regler för enskild näringsverksamhet konstaterar BFN att det är bara i undantagsfall värdepapper kan förekomma i den företagsformen, eftersom den skattemässiga utgångspunkten är att värdepapper är privata.

För övrigt är innehållet lika mellan regelverken.

 

Eget kapital och obeskattade reserver, kapitel 14 (K2 ÅB) och 15 (K2 ÅR)

Innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, är lika mellan regelverken.

Under Särskilda regler för enskild näringsverksamhet återfinns kommentarer om hantering av skatter och avgifter, uttag och insättningar. Under Särskilda regler för handelsbolag finns motsvarande kommentarer om hantering av uttag och insättningar. Skatter och avgifter berörs inte, vilket jag kan acceptera eftersom handelsbolagets egna registreringsnummer gör att vi får åtskillnad mellan dessa poster för handelsbolaget respektive privat.

Jag saknar dock kommentarer i K2 ÅB om att reglerna om redovisning av periodiseringsfonder inte gäller enskild näringsverksamhet, eftersom fonderna hanteras i näringsidkarnas privata inkomstdeklaration. Jag saknar också motsvarande kommentarer för handelsbolag, både i K2 ÅB och K2 ÅR.

 

Avsättningar, kapitel 15 (K2 ÅB) och 16 (K2 ÅR)

Innehållet i den allmänna delen av kapitlet, fram till särregler för olika företagsformer, är lika mellan regelverken sånär som på att ett antal hänvisningar till exempel har tagits bort i K2 ÅB.

Under Särskilda regler för enskild näringsverksamhet har samma väsentlighetsgräns införts som för handelsbolag i K2 ÅR, nämligen att åtaganden behöver inte redovisas som avsättningar om deras värde kan antas understiga 25 000 kr. Särskilda regler finns dock om pensionskostnader och särskild löneskatt för pensionskostnader (15.20 K2 ÅB).

Särskilda regler för handelsbolag överensstämmer mellan regelverken (15.21 K2 ÅB och 16.20 K2 ÅR), inklusive väsentlighetsgränsen på 25 000 kr. I K2 ÅR avgränsas detta till att gälla handelsbolag med bara fysiska personer som delägare. I K2 ÅB har den avgränsningen tagits bort. Det är rimligt eftersom bara handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare kan upprätta årsbokslut. Finns det en juridisk person med måste ju årsredovisning upprättas och då gäller K2 ÅR. Det innebär att väsentlighetsgränsen i K2 ÅR bara kommer att träffa handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare men som frivilligt väljer att upprätta årsredovisning.

 

Skulder, kapitel 16 (K2 ÅB) och 17 (K2 ÅR)

Kapitlet avslutas med en rad särregler för enskild näringsverksamhet beträffande åtskillnad mellan privata skulder och skulder i näringsverksamheten. Mycket kan kännas igen från äldre regler för redovisning i enskild näringsverksamhet.

Innehållet i den allmänna delen av kapitlet är lika mellan regelverken, liksom särreglerna för handelsbolag.

 

Upplysningar, kapitel 17 (K2 ÅB) och Noter, kapitel 18 (K2 ÅR)

Kapitlet inleds med att hänvisa till BFL om upplysningar (K2 ÅB) och ÅRL om noter (K2 ÅR). Det finns många skillnader mellan regelverken beträffande upplysningar och noter. Just dessa krav brukar väcka många frågor under utbildningar, så jag går igenom skillnaderna punkt för punkt i kapitlens allmänna delar, fram till särskilda regler för olika företagsformer.

I ett årsbokslut får företaget själv avgöra om upplysningarna ska lämnas sist, som noter, eller inte, medan upplysningarna ska lämnas som noter sist i en årsredovisning. Därför saknar avsnittet Grundläggande bestämmelser, som reglerar strukturering av noter (18.2 K2 ÅR), motsvarighet i K2 ÅB.

Redovisningsprinciperna ska anges enligt bägge regelverken. Ett årsbokslut ska hänvisa till att BFL och K2 ÅB tillämpas, medan en årsredovisning ska hänvisa till att ÅRL och K2 ÅR (eller K3 i förekommande fall) tillämpas.

• En enda upplysning om tillämpad avskrivningsmetod i ett årsbokslut (17.3 K2 ÅR) ersätter både kravet på noter i en årsredovisning om avskrivningstider och kravet på not om skälen för tillämpad avskrivningstid på goodwill (18.4 K2 ÅR)
  • Upplysning för ett årsbokslut ska lämnas dels om avskrivningarna görs på ett annat sätt än linjärt, dels om tillgångar skrivs av ner till restvärdet
• De övriga kraven på upplysningar och noter om redovisningsprinciper är lika mellan regelverken
  • Redovisningsmetod för pågående arbeten till fast pris och om företaget har räknat in indirekta utgifter i värdet för pågående arbeten och egentillverkade varor
  • Kravet på att upplysa om beloppen för nedlagda utgifter och fakturerat belopp, för pågående arbeten till fast pris enligt alternativregeln, för årsredovisning (18.6 och 18.12 K2 ÅR) är dock borttaget för årsbokslut (17,5 K2 ÅB)
• Det finns inget krav på att upplysa om avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper eller om bristande jämförbarhet vid ändrade principer i ett årsbokslut, inte heller i en årsredovisning (18.8 K2 ÅR med hänvisningar till ÅRL 5 kap. 5 § ÅRL och 3 kap. 5 § ÅRL, motsvarighet saknas i K2 ÅB)
  • Att K2 ÅB saknar krav på upplysning om bristande jämförbarhet vid ändrade principer är rimligt, eftersom jämförelsetal inte krävs för ett årsbokslut (se avsnittet om kapitel 3 ovan)

K2 ÅB saknar krav på upplysningar till resultaträkningen, medan K2 ÅR har krav på noter (18.8A-18.9 K2 ÅR).

K2 ÅB har delvis annorlunda krav på upplysningar till balansräkningen jämfört med K2 ÅR.

• För anläggningstillgångar ska anskaffningsvärde anges för varje post i årsbokslutet, för immateriella och materiella anläggningstillgångar dessutom avskrivningstiden (17.7-8 K2 ÅB, med hänvisning till BFL)
  • I årsredovisning ska noten innehålla mer detaljerade uppgifter (18.10-11 K2 ÅR, med hänvisning till ÅRL)
• Kravet på not i årsredovisning om fordringar på ledningen (K2 ÅR med hänvisning till 5 kap. 18 § ÅRL) saknar motsvarighet i K2 ÅB
• Kravet på not i årsredovisning om uppskrivningsfond (K2 ÅR med hänvisning till 5 kap. 11 § ÅRL) saknar motsvarighet i K2 ÅB – uppskrivning kan ju inte göras i årsbokslut!
• Kravet på not i årsredovisning om del av långfristig skuld över fem år efter balansdagen (K2 ÅR med hänvisning till 5 kap. 13 § ÅRL) saknas i K2 ÅB, där BFN konstaterar att det räcker med balansräkningen uppdelning på långfristiga och kortfristiga skulder (K2 ÅB med hänvisning till 6 kap. 5 § BFL)

Lagkraven är lika för ställda säkerheter (6 kap. 5 § BFL och 5 kap. 18 § ÅRL) och eventualförpliktelser (6 kap. 5 § BFL och 5 kap. 15 § ÅRL).

• Kraven på upplysningar i årsbokslut stämmer överens med kraven på noter i årsredovisning (17.9-17.15 Kr ÅB och 18.13-18.19 K2 ÅR)
• Däremot saknar kravet på not om säkerheter och åtaganden för ledningen i årsredovisning (K2 ÅR med hänvisning till 5 kap. 18 § ÅRL) motsvarighet i K2 ÅB

Kravet på upplysning om tillgångar, avsättningar och skulder som avser flera poster i årsredovisning motsvaras av samma krav i årsbokslut (K2 ÅB och K2 ÅR, båda med hänvisning till 3 kap. 4 § ÅRL).

Kravet på not om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut (18.20 K2 ÅR) saknar motsvarighet i K2 ÅB. Det ser jag som rimligt eftersom ett årsbokslut inte innehåller någon förvaltningsberättelse och därmed inte heller information om väsentliga händelser under räkenskapsåret.

Kravet på not om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen i en årsredovisning (18.21 K2 ÅR) saknar motsvarighet för årsbokslut.

Sammanfattningsvis är kraven på upplysningar i ett årsbokslut mer begränsade än för noter i en årsredovisning. I ett årsbokslut ska upplysningar, i förekommande fall, lämnas om följande.

• Redovisningsprinciper
  • BFL och K2 ÅB
  • Avskrivningar: Om annat än linjärt och om avskrivningar görs ner till restvärde
  • Pågående arbeten: Tillämpad metod för fast pris och om indirekta utgifter har räknats in
  • Egentillverkade varor: Om indirekta utgifter har räknats in i anskaffningsvärdet
  • Ändrade redovisningsprinciper: Ändring och skälen för den
• Anläggningstillgångar, för varje post i balansräkningen
  • Anskaffningsvärde och avskrivningstid
• Ställda säkerheter
  • Omfattning, art och form
• Eventualförpliktelser
  • Summan av förpliktelser som inte har tagits upp i balansräkningen
• Tillgångar, avsättningar och skulder som avser flera poster

 

Särskilda regler för företag som är moderföretag eller äger andelar i intresseföretag eller i gemensamt styrda företag, kapitel 18 (K2 ÅB) och 19 (K2 ÅR)

Utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet får räknas in i anskaffningsvärdet i ett årsbokslut (18.5 K2 ÅB) och ska räknas in i en årsredovisning för att följa ÅRL (K2 ÅR med hänvisning till 4 kap. 3 § ÅRL). Detsamma gäller för finansiella anläggningstillgångar i allmänhet (se ovan om kapitel 10 K2 ÅB).

Kraven på upplysningar i ett årsbokslut (18.16-18 K2 ÅB) stämmer överens med kraven på noter i en årsredovisning (19.15-19.17 K2 ÅR), sånär som på att kraven på jämförelsebelopp för varje not i årsredovisningen inte finns med i motsvarande upplysningskrav för årsbokslutet.

Kraven på noter till balansräkningen och om moderföretag i en årsredovisning (19.18 med hänvisningar till 5 kap. 16 § ÅRL och 5 kap. 21 § ÅRL) saknar motsvarigheter i K2 ÅB.

I övrigt är reglerna lika i K2 ÅB och K2 ÅR.

 

Särskilda regler första gången årsredovisning upprättas enligt detta allmänna råd, kapitel 19 (K2 ÅB) och 20 (K2 ÅR)

Samma typer av poster ska korrigeras mot eget kapital vid övergången till bägge regelverken (19.2 K2 ÅB och 20.2 K2 ÅR). Vid övergång till K2 ÅB ska dock alla korrigeringar göras mot ingående eget kapital, medan korrigeringar vid övergång till K2 ÅR görs mot antingen balanserat resultat, uppskrivningsfond eller fond för utvecklingsutgifter. Det samma gäller för tillgångar, skulder och avsättningar som tidigare inte har redovisats samt för finansiella anläggningstillgångar som har redovisats till verkligt värde  (19.3-4 K2 ÅB och 20.3-4 K2 ÅR).

Jag ser denna skillnad som rimlig eftersom ett årsbokslut bara innehåller alternativet ingående eget kapital i detta fall.

Korrigeringar för uppskrivna tillgångar vid övergång till K2 ÅR (20.4 K2 ÅR) saknar motsvarighet i K2 ÅB. Det ser jag som logiskt eftersom företag som upprättar årsbokslut inte får göra uppskrivningar och det är ju bara dessa företag som kan övergå till K2 ÅB.

Reglerna om jämförelsetal och flerårsöversikt i årsredovisning (20.7-20.9 K2 ÅR) saknar motsvarigheter i K2 ÅB. Förklarligt, eftersom jämförelsetal inte krävs i ett årsbokslut och förvaltningsberättelse saknas. Därför behöver inte heller upplysning om bristande jämförbarhet på grund av övergången till K2 ÅB lämnas, till skillnad från för årsredovisning (19.8 K2 ÅB och 20.10 K2 ÅR).

I övrigt är reglerna lika i K2 ÅB och K2 ÅR.

 

Särskilda regler för företag som upprättar årsbokslut enligt punkt 1.7, kapitel (20 K2 ÅB)

Här finns regler för företag som väljer att tillämpa K3 vid upprättandet av årsbokslutet. Någon motsvarande möjlighet vid upprättande av årsredovisning finns det inte.

Grundregeln i detta fall är att K3 ska tillämpas för samtliga regler som BFL säger ska tillämpas i ÅRL. Motsatt gäller att regler i K3 som bara grundas på ÅRL, utan hänvisning från BFL, inte ska tillämpas i årsbokslutet (20.2 K2 ÅB). Därmed ska årsbokslut som upprättas enligt K3 inte innehålla

• Koncernredovisning
• Förvaltningsberättelse
• Kassaflödesanalys
• Värdering till verkligt värde

Upplysningarna om värderingsprinciper ska kompletteras med upplysningar om 1.7 K2 ÅB tillämpas och om valda redovisningsprinciper. 16 exempel på värderingsprinciper lämnas, där upplysningar kan behöva lämnas i förekommande fall (20.3 K2 ÅB).

Kapitlet innehåller också avsnittet Särskilda regler första gången ett årsbokslut upprättas enligt punkt 1.7 (20.4-5 K2 ÅB).

Ett företag som har tillämpat 1.7 K2 ÅB får sluta tillämpa 1.7, och alltså bara tillämpa K2 ÅB, bara om skälen för den ursprungliga övergången till 1.7 inte finns längre (20.6 K2 ÅB).

 

Frivilligt upprättad kassaflödesanalys, kapitel 21 (K2 ÅR)

Ett årsbokslut får inte innehålla kassaflödesanalys (se t.ex. kapitel 20 K2 ÅB ovan), därför saknas motsvarighet till detta kapitel i K2 ÅB.

 

K-regler i mina publikationer och föreläsningar

K-reglerna är avgörande för tillämpningen av lagstiftningen om redovisning, så det är naturligt att referera till K-reglerna i mina Böcker och Artiklar.

Det samma gäller mina föreläsningar, vare sig de är för Wolters Kluwer (t.ex. ”K2 och K3 – Sambandet redovisning och beskattning”), Accountor Training eller i Egen regi (t.ex. ”K-regler”).

Nu finns en nyproducerad utbildning i min utbildningskatalog – se beskrivningen i artikeln K2 Årsbokslut ny utbildning.

---

Besök Nätbutiken och bli inspirerad!
Visit the Web Shop and get inspired!

Method: Bringing Theory to Practice
Results: Web Shop
Stay Informed: Newsletter

Subscribe to Blog by Email