Regeringen har avlämnat en lagrådsremiss om enklare och bättre regler för företagens ränteavdrag.
- Förbättrade ränteavdragsregler för företag, lagrådsremiss 5 juni 2025
Lagrådsremissen bygger på ett betänkande från 31 maj 2024 (SOU 2024:37). Jag har beskrivit betänkandet här.
- Enklare begränsade ränteavdrag för företag, artikel 19 juli 2024
Förslagen i lagrådsremissen ska börja gälla den 1 januari 2026, och tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 och senare. Det stämmer med betänkandet.
Regeringen genomför förslagen i betänkandet till en del. I denna artikel beskriver jag huvudpunkterna i lagrådsremissen jämfört med betänkandet, i korthet för att undvika upprepningar. Du kan läsa mer om de olika punkterna min artikel från 19 juli 2024.
Innehåll
Generella ränteavdragsbegränsningar
De generella ränteavdragsbegränsningarna infördes 2019. Reglerna finns i 24 kap. 21-30 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Benämningen generella syftar på att begränsningarna gäller företag som är juridiska personer, oavsett om de är fristående eller ingår i en koncern, oavsett om de har verksamheter även i utlandet eller inte.
Reglerna gäller inte fysiska personer, alltså inte enskilda näringsidkare eller handelsbolag med enbart fysisk personer som delägare.
Kvarstående negativa räntenetton
Företag som har negativt skattemässigt räntenetto får bara skattemässigt avdrag upp till en viss gräns, enligt en huvudregel eller förenklingsregel. Ränteavdrag som inte kan utnyttjas blir kvarstående negativt räntenetto, som får sparas i upp till 6 år.
- Lagrådsremissen och betänkandet: Tidsgränsen 6 år slopas. Ett negativt ackumulerat räntenetto ska alltså få sparas utan tidsgräns.
Ett kvarstående negativt räntenetto fastställs inte vid taxeringen när det uppkommer, utan först när företaget yrkar avdrag något kommande år.
- Lagrådsremissen och betänkandet: Kvarstående negativa räntenetton ska fastställas av Skatteverket varje år, i beslutet om slutlig skatt.
Gemensamt räntenetto och avdragsunderlag för beräkningsenheten
I en koncern kan företagen överföra räntenetton mellan sig för att uppnå koncernutjämning, men dagens regler leder i vissa situationer bara till en ofullständig koncernutjämning.
- Lagrådsremissen och betänkandet: Företag i en företagsgrupp ska göra en gemensam beräkning i en beräkningsenhet av rätten till avdrag för negativt räntenetto och kvarstående negativt räntenetto.
- Beräkningsenheten ska bestå av företag som skulle kunna lämna eller ta emot koncernbidrag från varandra. Handelsbolag ingår inte i beräkningsenheten.
- Om ett företag i beräkningsenheten tillämpar huvudregeln så ska alla företag i beräkningsenheten tillämpa huvudregeln.
Enklare beräkning av avdragsunderlaget
Enligt dagens regler är EBITDA avdragsunderlag vid tillämpning av huvudregeln, skattemässigt resultat före ränta, skatt, avskrivningar och nedskrivningar. Det innebär att till exempel koncernbidrag och avdrag för tidigare års underskott ingår, med de komplikationer det innebär.
- Lagrådsremissen och betänkandet: Avdragsunderlaget ska beräknas utan hänsyn till koncernbidrag.
- Lagrådsremissen: Koncernbidrag enligt beslut om dispens från regeringen ska dock räknas med (betänkandet undantog även dessa koncernbidrag från avdragsunderlaget).
- Lagrådsremissen och betänkandet: Avdragsunderlaget ska beräknas utan hänsyn till avdrag för tidigare års underskott.
Dessa förslag bör förenkla beräkningarna väsentligt och även öka förutsebarheten.
Förenklingsregeln
I dag är ett skattemässigt negativt räntenetto avdragsgillt upp till 5 miljoner kr för ett företag, eller för en intressegemenskap om företaget ingår i en sådan. En intressegemenskap är en vidare krets än en beräkningsenhet.
- Lagrådsremissen och betänkandet: Gränsen för avdrag höjs till 25 miljoner kr per företag eller intressegemenskap.
- Lagrådsremissen: Företag inom en intressegemenskap behöver inte tillämpa samma regel (betänkandet: alla företag i en intressegemenskap ska tillämpa samma regel, antingen huvudregeln eller förenklingsregeln).
Den svenska beloppsgränsen är i dag låg jämfört med andra länder. Förslaget till höjning är därför mycket välkommet.
Huvudregeln
- Lagrådsremissen och betänkandet: Vid den nya gemensamma beräkningen får sammanlagt negativt räntenetto och sammanlagt kvarstående negativt räntenetto dras av med högst 30 % av beräkningsenhetens sammanlagda avdragsunderlag.
- Beräkningsenheten fördelar rätten till avdrag mellan företagen inom beräkningsenheten.
Infrastrukturundantag
EU-direktivet medger att medlemsländerna inför undantag från ränteavdragsbegränsningarna för infrastrukturprojekt. Betänkandet avråder från att Sverige inför ett infrastrukturundantag, men presenterade enligt utredningsdirektiven ändå förslag till utformning av ett undantag .
- Lagrådsremissen: Frågan om ett infrastrukturundantag ska införas bör beredas vidare. Utformningen av undantaget kan dock behöva ses över efter kritiken i remissomgången.
Riktade ränteavdragsbegränsningar
De nu gällande reglerna (2019 års regler) finns i 24 kap. 16-20 § IL. Benämningen riktade syftar på att begränsningarna gäller företag i intressegemenskap, men fortfarande oavsett om de har verksamheter även i utlandet eller inte.
Reglerna gäller inte fysiska personer, alltså inte enskilda näringsidkare eller handelsbolag med enbart fysisk personer som delägare.
- Lagrådsremissen: Nu gällande regler ska fortsätta att gälla skuldförhållanden mellan svenska företag och företag utanför EES (mer om reglerna i artikeln från 19 juli 2024).
- Om det mottagande företaget i intressegemenskapen hör hemma inom EES ska ränteutgifter inte få dras av om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg, i syfte att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån.
Betänkandets förslag var annorlunda uppbyggt, men regeringen går alltså inte vidare med förslaget i betänkandet.
Höjd bolagsskatt?
Betänkandet: Den sammanlagda effekten av förslagen på bolagsskatten är en sänkning av statens intäkter med 970 miljoner kr vid ikraftträdandet och 1,47 miljarder per år varaktigt. För att finansiera förslagen med bolagsskatten skulle skattesatsen behöva höjas med 0,16 procentenheter, från 20,6 % till 20,76 %.
- Lagrådsremissen: Bygger konsekvensanalysen på uppgifterna i betänkandet, med uppdateringar för ny information. Inget nämns dock om finansieringen.
- Det kan tolkas som att regeringen går på samma linje som tre av experterna i sitt särskilda yttrande, att totalkostnaden för lagändringarna bör kunna rymmas inom det befintliga reformutrymmet.
- Min gissning styrks av att regeringen har sänt ut en testremiss inför budgeten 2026 om sänkning av bolagsskatten till 20 %, inte höjning av skatten (se min artikel från 24 maj 2025)
- Vi får se hur det blir med finansieringen och bolagsskatten när budgetpropositionen för 2026 kommer i september 2025.
Egen nyhetsdag?
Boka en egen nyhetsdag om redovisning och beskattning för din byrå och organisation. Välkommen att Kontakta mig!
Utbildningar
Jag håller utbildningar och webbinarier om ämnen som jag täcker här i bloggen. Dels för uppdragsgivare som är Ledande arrangörer av utbildningar, dels i egen regi. Kurserna genomförs både på distans och för deltagare på plats.
Föreläsningar | Webbinarier | YouTube | Företagsanpassat | Kontakt
Mina bokningar 2025 | 2024 | 2023
- Kortfakta – Beloppsgränser, nyttiga länkar, beräkningar, översikter
- Nätbutiken – Böcker, artiklar, nyhetsbrev, mina kursarrangörer
- Externredovisning – Lärobok för högskolan (Norstedts Juridik 2021)
- Fastigheter – 2 uppl. (Norstedts Juridik 2022)
Följ med i utvecklingen
Du har flera vägar att få information. Boka en Föreläsning med mig för din organisation, prenumerera på mitt kostnadsfria Nyhetsbrev, kom med i mitt kontaktnät på LinkedIn, följ mig här på bloggen och på YouTube. Välkommen!
Metod: Från teori till praktik
Besök Nätbutiken och bli inspirerad
Resultat: Nätbutiken
Information: Nyhetsbrev
Vill du hålla dig uppdaterad?
Gör som över 1 800 andra ekonomiproffs – Ta emot mina korta nyheter och länkar om redovisning och beskattning direkt till din inkorg!