En bild visar utredningens förslag till enklare närståendebegrepp överkorsat, regeringen går inte vidare med förslaget.
Ändringen till enklare närståendebegrepp är ett av utredningsförslagen som regeringen inte går vidare med (Bilder SOU 2024:36, montage © Peter Berg, peter@hpberg.se)

Äntligen har den kommit, lagrådsremissen som visar hur regeringen tänker gå vidare med förslagen om enklare regler för ägare i fåmansföretag. Jag har berättat om utredningsförslaget i en tidigare artikel, med länk till betänkandet SOU 2024:36 från 3 juni 2024.

Remissvaren från näringslivet var övervägande positiva och förväntningarna stora på att förslagen verkligen skulle kunna leda till beslut. Så blev det inte riktigt, till flera remissinstansers förvåning eller besvikelse.

Innehåll

Lagrådsremissen

Betänkandets 797 sidor har bantats till en lagrådsremiss på 125 sidor, bland annat därför att regeringen väljer att lägga flera förslag åt sidan. Men mycket av innehållet handlar ändå om förbättringar av de komplicerade reglerna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026, men regeringen reserverar sig för hur budgetförhandlingarna kommer att gå.

Beslutsgången

När ett lagstiftningsärende väl har kommit fram till lagrådsremiss så brukar regeringskansliet vara relativt färdiga med sakinnehållet. Efter eventuella juridiska synpunkter från lagrådet kan innehållet komma att uppdateras av regeringskansliet, varefter regeringen överlämnar det färdiga förslaget till riksdagen i en proposition. Antingen separat eller i det här fallet infogat i höstbudgeten för 2026, som kommer i slutet av september 2025.

Själva sakfrågorna brukar inte förändras nämnvärt efter en lagrådsremiss, men vi får se om det blir annorlunda den här gången efter alla synpunkter från näringslivet.

Förslaget

Hur ser då förslaget ut i lagrådsremissen, jämfört med betänkandet?

I artikeln från 14 augusti 2024 berättar jag mer om bakgrunden och innehållet i de olika delförslagen. Här begränsar jag mig därför till hur de huvudsakliga förslagen förs vidare i lagrådsremissen, med eller utan ändringar.

Numren i rubrikerna hänvisar till avsnitten i lagrådsremissen.

5.2 Ett grundbelopp ersätter dagens förenklingsregel

Regeringen går vidare med betänkandets förslag att slå ihop dagens förenklingsregel och huvudregel till en gemensam regel. Inga ändringar jämfört med betänkandet alltså.

Schablonbeloppet 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) i förenklingsregeln ersätts av ett grundbelopp på 4 IBB i den nya regeln. Det är IBB året före inkomståret som ska användas i detta sammanhang. För mottagen utdelning under 2026 ska vi alltså använda IBB 2025. I bägge fallen ska summan fördelas med lika belopp per aktie.

  • IBB 2025 är 80 600 kr (Kortfakta 2025)
  • Nu gällande regler: Förenklingsregel 221 650 kr (2,75 x 80 600 kr) 2026
  • Betänkandet och lagrådsremissen: Grundbelopp 322 400 kr (4 x 80 600 kr) 2026

I dag får andelsägare med innehav i flera företag bara använda förenklingsregeln i ett företag.

Med den nya regeln ska grundbeloppet beräknas i varje företag som andelsägaren har andelar i, men tillsammans får det bli högst ett grundbelopp på 4 IBB. Grundbeloppet ska fördelas mellan andelarna i respektive företag i förhållande till storleken på andelsinnehaven i företagen. Förslaget har kritiserats för att inte tillåta ägaren själv att välja fördelningen mellan bolagen, men regeringen har alltså valt att gå vidare med betänkandets förslag utan ändring.

5.3 Ändrad beräkning av det lönebaserade utrymmet

Lagrådsremissen stämmer i huvudsak med betänkandet. Lagrådsremissen definierar dock tidpunkten för när två delägare ska vara makar för att få beräkna det lönebaserade utrymmet gemensamt. Det definierades inte i betänkandet.

Löneregeln får en ny utformning. Kapitalandelskravet (4 %) slopas. Löneuttagskravet slopas. Ett löneavdrag från löneunderlaget på 8 IBB införs, som ska motsvara ett schablonavdrag för egen lön. Personer som är makar den 1 januari inkomståret får göra gemensam beräkning av löneavdraget.

  • IBB 2025 är 80 600 kr (Kortfakta 2025)
  • Betänkandet och lagrådsremissen: Löneavdrag 644 800 kr (8 x 80 600 kr) 2026

Bidragsspärren finns kvar, ersättningar som täcks av statliga bidrag ska inte räknas med. Lönebaserat utrymme uppgår efter avräkningen av statliga bidrag till 50 % av löneunderlaget, liksom i dag.

Lönebaserat utrymme får liksom i dag uppgå till högst 50 gånger egen eller närståendes lön. Det innebär i praktiken att andelsägaren behöver ta ut en viss egen lön, annars blir det inget lönebaserat utrymme. 

5.4 Ändrad definition av dotterföretag vid beräkning av löneunderlaget

Lagrådsremissen stämmer med betänkandet.

Den särskilda skattemässiga definitionen av dotterföretag i 57 kap. IL, vid beräkning av löneunderlaget, slopas för att ersättas av de allmänna civilrättsliga definitionerna enligt 2 kap. IL. Det innebär ett godtagande av att dubbla koncerntillhörigheter återigen kan uppstå.

Däremot går regeringen inte vidare betänkandets förslag att införa en finansieringsspärr för koncerner (lagrådsremissen s. 22). Ersättningar till anställda i dotterföretag skulle inte få räknas med om verksamheten i dotterföretaget finansieras genom aktieägartillskott eller liknande.

5.5 Begränsning av löneunderlaget för alternativa investeringsfonder

Alternativa investeringsfonder behandlades i en separat promemoria från Finansdepartementet som avlämnades 28 januari 2025 och remissbehandlades under våren, Beskattning av viss avkastning från riskkapitalfonder (Fi2025/00173). Beskattningen av alternativa investeringsfonder har nu tagits in i lagrådsremissen i bearbetad form tillsammans med de övriga frågorna om beskattning av ägare i fåmansföretag.

Förslaget i lagrådsremissen är nu att “ersättning till arbetstagare i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond ska inte räknas med vid beräkning av löneunderlaget”.

5.6 Ändrad beräkning av ränta på omkostnadsbeloppet

Lagrådsremissen stämmer med betänkandet.

Uppräkningen av omkostnadsbeloppet med statslåneräntan (SLR) plus tillägg slopas för låga omkostnadsbelopp. Ränta ska bara beräknas på den del av det sammanlagda omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr för andelar av samma slag och sort, med SLR + 9 procentenheter. Tillägget är samma som med dagens regler.

5.7 Sparat utdelningsutrymme ska inte räknas upp med ränta

Lagrådsremissen stämmer med betänkandet.

Uppräkningen av sparat gränsbelopp med statslåneräntan (SLR) plus tillägg slopas helt. I dag räknas sparat gränsbelopp upp med SLR + 3 procentenheter.

5.8 Index- och kapitalunderlagsreglerna tas bort

Lagrådsremissen stämmer med betänkandet.

Indexregeln (57 kap. 25 § IL) är en övergångsregel för aktier anskaffade före 1990. Den innebär att omkostnadsbeloppet (anskaffningsvärdet) får räknas upp med prisutvecklingen. Syftet var att förhindra att inflationsvinster på aktierna skulle beskattas som inkomst av tjänst.

Kapitalunderlagsregeln (57 kap. 26 § IL) är en annan övergångsregel för aktier anskaffade före 1992. Den innebär att omkostnadsbeloppet får räknas om till ett justerat kapitalunderlag, med skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Kapitalunderlagsregeln får inte kombineras med indexregeln.

Betänkandet och lagrådsremissen föreslår nu att både indexregeln och kapitalunderlagsregeln slopas den 1 januari 2026. De får dock tillämpas i ytterligare 3 år, 2026-2028, för att ge berörda andelsägare tid för anpassning.

Skälet till slopandet är att bägge reglerna har karaktären av övergångsregler, men det är nu närmare 35 år sedan de infördes. Att slopa reglerna förenklar regelverket om kvalificerade andelar.

5.9 Vissa tidsgränser förkortas med ett år

Tidsgränser i 57 kap. IL ska motverka att andelsägare rör sig in i och ut ur fåmansföretagsreglerna. Betänkandet identifierar 6 områden i regelverket med tidsgränser och föreslår att tidsgränser på 5 år ändras till 4 år. Syftet är att förenkla förändringar men fortfarande motverka missbruk av reglerna.

Fyra av förslagen finns med i lagrådsremissen.

Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen (57 kap. 3 § andra stycket 1 IL). Flera delägare ska anses som en delägare om de själva, eller genom någon närstående, är eller har varit verksamma i betydande omfattning under inkomståret eller något av de 5 föregående inkomståren.

Betänkandets och lagrådsremissens förslag: Under inkomståret eller något av de 4 föregående inkomståren.

Kvalificerade andelar blir okvalificerade (57 kap. 4 § IL). En kvalificerad andel förblir kvalificerad under inkomståret och de 5 kommande inkomståren efter att andelsägaren eller närstående har upphört att vara verksam i betydande omfattning.

Betänkandets och lagrådsremissens förslag: Under inkomståret och de 4 kommande inkomståren.

Ägarskiften mellan närstående (57 kap. 4 a § IL). Undantag från regeln om samma eller likartad verksamhet för andelsägare som under inkomståret och minst 5 av de 7 senast föregående inkomståren före överlåtelsen har varit verksam i betydande omfattning.

Utredningens förslag: Ingen förändring. Regeln har ett annat syfte än de övriga reglerna med tidsgränser. Lagrådsremissen tar inte heller upp någon ändring på denna punkt.

Utomståenderegeln (57 kap. 5 § IL). Om utomstående äger del i företaget i betydande omfattning, och har rätt till utdelning, under inkomståret eller något av de 5 föregående inkomståren, så ska den skattskyldiges andel anses vara okvalificerad (kvalificerad bara om det finns särskilda skäl).

Betänkandets och lagrådsremissens förslag: Under inkomståret eller något av de 4 föregående inkomståren.

Betänkandet föreslog dessutom att betydande omfattning enligt praxis skulle definieras direkt i lagtexten (minst 30 % av andelarna). Regeringen går dock inte vidare med betänkandets förslag.

Företag som upphör att vara fåmansföretag (57 kap. 6 § IL). Om ett företag upphör att vara ett fåmansföretag ska en andel anses vara kvalificerad under inkomståret och de 5 kommande inkomståren.

Betänkandets och lagrådsremissens förslag: Under inkomståret och de 4 kommande inkomståren.

Skatteberäkning inom familjen (57 kap. 36 § IL). Om andelsägarens make har varit verksam i fåmansföretaget i betydande omfattning, under inkomståret eller något av de 5 föregående inkomståren, så ska tjänstebeskattad del av utdelning beskattas hos den som har högsta förvärvsinkomsten. Regeln gäller även barn under 18 år.

Betänkandets förslag: Under inkomståret eller något av de 4 föregående inkomståren. Regeringen går dock inte vidare betänkandets förslag.

Dubbel karenstid. I vissa situationer kan det uppstå en dubbel karenstid på 2 x 5 år med dagens regler. Exempel:

  • Karenstid kvalificerade andelar: När en delägare eller närstående upphör att vara verksam i betydande omfattning, dröjer det ytterligare 5 inkomstår innan andelen blir okvalificerad
  • Karenstid utomståenderegeln: När andelen upphört att vara kvalificerad dröjer det ytterligare 5 inkomstår innan utomståenderegeln kan göra den kvarvarande andelsägarens innehav okvalificerat

Betänkandet föreslår ingen ändring beträffande förekomsten av dubbla karenstider i sig, men påpekar att de förkortade tidsgränserna även förkortar en dubbel karenstid från 2 x 5 år till 2 x 4 år. Lagrådsremissen tar inte upp frågan, vilket innebär att dubbla karenstider kan förekomma även i fortsättningen.

6. Andelsbyten och partiella fissioner

I kapitel 6 tar lagrådsremissen upp frågor om beskattning av utdelning och kapitalvinst vid andelsbyten och partiella fissioner. Jag går inte in på dem närmare här, men tipsar dig som är intresserad om att du kan läsa mer i lagrådsremissen.

Förslagen som regeringen går vidare med här stämmer med förslagen i betänkandet.

7. Uppgiftsskyldighet för den som innehar kvalificerade andelar

En bärande tanke i betänkandet var att ta bort alla valmöjligheter, för att uppnå förenklingar och möjliggöra automatisk beräkning av gränsbeloppet hos Skatteverket (SKV). Det förutsatte enligt betänkandet att fåmansföretaget lämnar kontrolluppgift och att andelsägaren lämnar K10 varje år.

I lagrådsremissen är detta ändrat så att det är innehavaren av kvalificerade andelar som ska lämna uppgifterna till SKV, i stället för kontrolluppgift från fåmansföretaget. Lagrådsremissen går inte heller vidare med betänkandets förslag att uppgifterna ska lämnas varje år.

8. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Betänkandet och lagrådsremissen: Lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2026. Förkortningen av tidsperioder från 5 till 4 år bakåt börjar tillämpas 1 januari 2027. Slopandet av index- och kapitalunderlagsreglerna för omkostnadsbeloppet börjar gälla 1 januari 2029.

9. Konsekvensanalys

Regeringen har uppdaterat beräkningarna i betänkandet med hänsyn till att bara delar av förslagen tagits med i lagrådsremissen.

Förslagen i lagrådsremissen beräknas minska skatteintäkterna med 1,01 miljarder kr (betänkandet: 1.1 miljarder kr) under ikraftträdandeåret 2026 och därefter varaktigt med 200 miljoner kr (betänkandet (420 miljoner kr) per år. Att regeringen slopat flera av förslagen i betänkandet mer än halverar alltså de varaktiga intäktsminskningarna för staten.

Betänkandet föreslog att de minskade skatteintäkterna skulle finansieras med höjd skatt på alkohol och tobak. Lagrådsremissen innehåller inget om finansieringen i konsekvensanalysen. I stället hänvisar regeringen i lagrådsremissens inledning till finansieringsbehovet som en av faktorerna som avgör om förslagen tas med i budgeten för 2026 (lagrådsremissen s. 22).

Förslag som försvann på vägen

Jag har i sina sammanhang kommenterat förslag från betänkandet som regeringen inte går vidare med. Här tar jag upp ytterligare områden som inte kom med i lagrådsremissen och alltså är definitivt lagda åt sidan.

Vi får inte veta varför regeringen har strukit olika förslag eller delförslag. Bara att “i denna lagrådsremissen behandlar regeringen delar av betänkandets förslag. Övriga förslag i betänkandet avser regeringen inte att gå vidare med” (lagrådsremissen s. 22).

Ingen sammanslagning av takbeloppen för tjänstebeskattning

Betänkandet föreslog att takbeloppet vid utdelning (90 IBB) och försäljning (100 IBB) skulle slås ihop till ett gemensamt takbelopp på 90 IBB.

Regeringen går inte vidare med detta förslag i lagrådsremissen, trots att det skulle innebära förenklingar. Tyvärr, säger jag.

Inget snävare närståendebegrepp

Det allmänna närståendebegreppet som används i olika sammanhang definieras i 2 kap. 22 § IL. Den vänstra grafen i bilden som inleder denna artikel visar detta allmänna närståendebegrepp. Betänkandet föreslog ett snävare närståendebegrepp vid tillämpning av fåmansföretagsreglerna i 57 kap. IL, genom att utesluta syskonkretsen. Den högra grafen i bilden som inleder denna artikel visar detta snävare närståendebegrepp. Syftet var att förenkla tillämpningen av fåmansföretagsreglerna.

Regeringen går inte vidare med detta förslag i lagrådsremissen. Därför är högra grafen överkryssad.

Inget nyskrivet 57 kap. IL

Betänkandet föreslog att dagens 57 kap. IL skulle slopas och att ett helt nyskrivet 57 kap. IL skulle införas i stället. Därför innehöll betänkandet också en paragrafnyckel mellan dagens lagstiftning och förslaget till ny lagstiftning.

Lagrådsremissen utgår dock från att införa ändringar i dagens 57 kap. IL. Regeringen genomför alltså inte förslaget till nyskrivet 57 kap. IL. Därmed fick vi inte heller några förbättringar av strukturen för reglerna. Tyvärr.

Egen nyhetsdag?

Boka en egen nyhetsdag om redovisning och beskattning för din byrå och organisation. Välkommen att Kontakta mig!

Utbildningar

Jag håller utbildningar och webbinarier om ämnen som jag täcker här i bloggen. Dels för uppdragsgivare som är Ledande arrangörer av utbildningar, dels i egen regi. Kurserna genomförs både på distans och för deltagare på plats.

Föreläsningar | Webbinarier | YouTube | Företagsanpassat | Kontakt
Mina bokningar 2025 | 2024 | 2023

  • Kortfakta – Beloppsgränser, nyttiga länkar, beräkningar, översikter
  • Nätbutiken – Böcker, artiklar, nyhetsbrev, mina kursarrangörer
  • Externredovisning – Lärobok för högskolan (Norstedts Juridik 2021)
  • Fastigheter – 2 uppl. (Norstedts Juridik 2022)

Följ med i utvecklingen

Du har flera vägar att få information. Boka en Föreläsning med mig för din organisation, prenumerera på mitt kostnadsfria Nyhetsbrev, kom med i mitt kontaktnät på LinkedIn, följ mig här på bloggen och på YouTube. Välkommen!

Metod: Från teori till praktik
Resultat: Nätbutiken
Information: Nyhetsbrev

Besök Nätbutiken och bli inspirerad

Vill du hålla dig uppdaterad?

Gör som över 1 800 andra ekonomiproffs – Ta emot mina korta nyheter och länkar om redovisning och beskattning direkt till din inkorg!

Nyhetsbrev