Procenttecknet illustrerar att en utredning föreslår enklare och bättre regler om generella och riktade ränteavdragsbegränsningar för företag.
En utredning föreslår enklare och bättre regler om generella och riktade ränteavdragsbegränsningar för företag (Bild bykst, stockvault.net, beskuren)

2021 års utredning om vissa internationella företagsskattefrågor har lämnat sitt slutbetänkande Förbättrade ränteavdragsregler för företag. Stora delar av innehållet har välkomnats av näringslivet, som framfört förhoppningar om att förslagen ska leda till lagstiftning. Jag håller med.

Men låt inte utredningens namn vilseleda dig. Ränteavdragsreglerna gäller även svenska företag och koncerner utan internationella inslag.

Betänkandet är ute på remiss fram till 18 oktober 2024. Remissinstanserna har mycket att ta itu med, betänkandet omfattar 602 sidor och behandlar komplicerade regler.

Förslagen i betänkandet är tänkta att börja gälla den 1 januari 2026, och tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 och senare.

Huvuddelen av betänkandet handlar om förslag till förenklingar och förbättringar av de generella ränteavdragsbegränsningarna.

Under arbetets gång fick utredningen tilläggsdirektiv om att även se över de riktade ränteavdragsbegränsningarna, för att lösa konflikter mellan svensk rätt och EU-rätten. Om det handlar den resterande delen av betänkandet.

Generella ränteavdragsbegränsningar

De generella ränteavdragsbegränsningarna infördes 2019. Reglerna finns i 24 kap. 21-30 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Benämningen generella syftar på att begränsningarna gäller företag som är juridiska personer, oavsett om de är fristående eller ingår i en koncern, oavsett om de har verksamheter även i utlandet eller inte.

Reglerna gäller inte fysiska personer, alltså inte enskilda näringsidkare eller handelsbolag med enbart fysisk personer som delägare.

Ackumulerat räntenetto och evig rullning

Företag som har negativt skattemässigt räntenetto får bara skattemässigt avdrag upp till en viss gräns, enligt en huvudregel eller förenklingsregel.

Ränteavdrag som inte kan utnyttjas blir kvarstående negativt räntenetto, som får sparas i upp till 6 år. Kvarstående negativt räntenetto behandlas i dag separat från årets räntenetto, vilket kan leda till komplikationer. Det löser utredningen genom att föreslå att kvarstående negativt räntenetto ska läggas ihop med årets räntenetto till det nya begreppet ackumulerat räntenetto. Dessutom föreslår utredningen att tidsgränsen 6 år slopas. Ett negativt ackumulerat räntenetto får alltså sparas utan tidsgräns, något utredningen kallar evig rullning.

Ett kvarstående negativt räntenetto fastställs inte vid taxeringen när det uppkommer, utan först när företaget yrkar avdrag något kommande år. Utredningen föreslår att samtidigt som evig rullning införs så ska också kvarstående negativa räntenetton fastställas när det uppkommer, och sedan varje år ackumulerat. Det blir då enklare för företaget att besvara eventuella frågor från Skatteverket. Ett utmärkt förslag enligt min mening, något som också borde gälla i andra liknande sammanhang såsom gränsbelopp för ägare i fåab, outnyttjade underskott och JAV för delägare i handelsbolag.

Gemensamt räntenetto och avdragsunderlag för beräkningsenheten

I en koncern kan företagen överföra räntenetton mellan sig för att uppnå koncernutjämning, men utredningen konstaterar att dagens regler bara leder en till ofullständig koncernutjämning i vissa situationer. Utredningen föreslår att alla företag med koncernbidragsrätt i koncernen i stället ska beräkna gemensamt räntenetto och gemensamt avdragsunderlag (EBITDA-resultatet). Dessa företag kallas tillsammans för en beräkningsenhet. Men företagen beskattas fortfarande vart och ett för sig. Beräkningsenheten beskattas inte.

Enligt huvudregeln är det gemensamma avdragsutrymmet 30 % av det gemensamma avdragsunderlaget.

Är det gemensamma ackumulerade räntenettot negativt men ryms inom det gemensamma avdragsutrymmet så får alla företag avdrag.

Om avdraget däremot inte ryms inom det gemensamma avdragsutrymmet så fördelar beräkningsenheten avdraget mellan företagen.

Fristående företag, alltså företag som inte ingår i en koncern, ska följa samma regler som beräkningsenheten. Beräkna det ackumulerade räntenettot, göra avdrag inom avdragsutrymmet, och spara eventuellt överskjutande avdrag som kvarstående negativt räntenetto.

Enklare beräkning av avdragsunderlaget

Enligt dagens regler är EBITDA avdragsunderlag vid tillämpning av huvudregeln, skattemässigt resultat före ränta, skatt, avskrivningar och nedskrivningar. Det innebär att till exempel koncernbidrag och avdrag för tidigare års underskott ingår, med de komplikationer det innebär.

Utredningen föreslår att avdragsunderlaget ska beräknas utan hänsyn till koncernbidrag, eftersom alla företagen i en beräkningsenhet har koncernbidragsrätt.

Utredningen förslår också att avdragsunderlaget ska beräknas utan hänsyn till avdrag för tidigare års underskott, eftersom koncernbidragen exkluderas från beräkningen.

Dessa förslag bör förenkla beräkningarna väsentligt och även öka förutsebarheten.

Förenklingsregeln

I dag är ett skattemässigt negativt räntenetto avdragsgillt upp till 5 miljoner kr för ett företag, eller för en intressegemenskap om företaget ingår i en sådan. En intressegemenskap är en vidare krets än en beräkningsenhet.

Utredningen föreslår att gränsen för avdrag höjs till 25 miljoner kr per företag eller intressegemenskap. Det är i dagsläget något lägre än EU-direktivets högsta gräns på 3 miljoner euro, som motsvarar nästan 35 miljoner kr med dagens säljkurs avista på 11,6562 (19 juli 2024). Utredningen ville undvika att lagstifta i utländsk valuta och valde då en nivå för beloppsgränsen som har marginal för valutakursförändringar.

Alla företag i en intressegemenskap ska tillämpa samma regel. Antingen huvudregeln eller förenklingsregeln.

Den svenska beloppsgränsen är i dag låg jämfört med andra länder. Förslaget till höjning är därför mycket välkommet.

Infrastrukturundantag

EU-direktivet medger att medlemsländerna inför undantag från ränteavdragsbegränsningarna för infrastrukturprojekt. 19 EU-länder har infört infrastrukturundantag med olika utformning, men inte Sverige.

Utredningen avråder från att Sverige inför ett infrastrukturundantag, eftersom ett undantag skulle minska neutraliteten i skattesystemet och öka komplexiteten.

Enligt utredningsdirektiven ska utredningen oavsett ställningstagande ändå ta fram förslag till regler. Utredningen har därför tagit fram emot ett förslag utformat som ett undantag för “företag som uteslutande eller så gott som uteslutande genomför offentliga infrastrukturprojekt”.

Riktade ränteavdragsbegränsningar

De riktade ränteavdragsbegränsningarna finns i tre versioner, vilket påverkar äldre taxeringar och rättsfall.

  • 2009 års regler – Reglerna infördes
  • 2013 års regler – Reglerna skärptes
  • 2019 års regler – Snävare avdragsbegränsning, i kombination med avdragsförbud vid hybrida missmatchningar (avdrag i ett land, skattefrihet i ett annat land)

2019 års regler finns i 24 kap. 16-20 § IL. Benämningen riktade syftar på att begränsningarna gäller företag i intressegemenskap, men fortfarande oavsett om de har verksamheter även i utlandet eller inte.

Reglerna gäller inte fysiska personer, alltså inte enskilda näringsidkare eller handelsbolag med enbart fysisk personer som delägare.

Interna ränteutgifter. Jag använder här uttrycket interna ränteutgifter för de transaktioner reglerna riktar sig mot, alltså räntor för skulder mellan företag inom intressegemenskapen.

Undantagsregeln. Interna ränteutgifter är inte avdragsgilla om skulden uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån (24 kap. 18 § andra stycket IL). Uteslutande eller så gott som uteslutande är 90-100 %. Regeln förhindrar ränteavdrag när motparten inte beskattas eller beskattas lågt.

Tioprocentsregeln. Interna ränteutgifter kan vara avdragsgilla om motparten skulle beskattats med minst 10 % om företaget hade haft enbart ränteinkomsten som inkomst.

Förvärvsregeln. Interna ränteutgifter för interna förvärv av delägarrätter är bara avdragsgilla om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat (24 kap. 19 § första stycket IL).

Koncernbidragsrätt. Förarbetsuttalanden till 2019 års riktade avdragsbegränsningar säger att om företagen som är parter i skuldförhållandet skulle kunna lämna eller ta emot koncernbidrag med skatterättslig verkan så gäller inte spärren i undantagsregeln (24 kap. 18 § andra stycket IL). Skulden har inte uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Samma resultatutjämning skulle ha kunnat uppnås med koncernbidrag.

Samma sak gäller spärren i förvärvsregeln (24 kap. 19 § första stycket IL). Om företagen som är parter i skuldförhållandet skulle kunnat lämna eller ta emot koncernbidrag med skatterättslig verkan så gäller inte heller förvärvsregeln, utan förvärvet anses vara väsentligen affärsmässigt motiverat.

EU-konflikter. Att grunda avdragsrätten på jämförelser med koncernbidragsrätt exkluderar företag från andra länder inom EU. Utredningen fick därför i tilläggsuppdrag att ta fram förslag för att göra Sveriges riktade avdragsbegränsningar förenliga med EU-rätten. Det har utredningen löst på följande sätt.

Ändring av undantagsregeln. Interna ränteavdrag ska medges om motparterna är företag som kan åberopa etableringsfriheten inom EU, och om företagen hade haft koncernbidragsrätt om de hade varit svenska. Etableringsfriheten kan inte åberopas av företag som hör hemma i tredjeland.

Ändring av förvärvsregeln. Utredningen tar bort jämförelsen med koncernbidragsrätt genom att helt enkelt ta bort avdragsrätten. Ett företag får inte dra av ränteutgifter för en skuld till ett annat företag i intressegemenskapen (internt lån) som avser ett internt förvärv av delägarrätter.

Rättspraxis inför i IL genom undantaget, att företaget får dra av ränteutgifter om förvärvet har direkt samband med ett externt förvärv av delägarrätter.

Utredningen inför också ett nytt undantag. Ett företag får dra av ränteutgifter för en tillfällig skuld till ett annat företag i intressegemenskapen (internt lån) vid omstrukturering inför en extern försäljning av delägarrätter.

Höjd bolagsskatt?

Utredningen beräknar att den sammanlagda effekten av förslagen på bolagsskatten är en sänkning av statens intäkter med 970 miljoner kr vid ikraftträdandet och 1,47 miljarder varaktigt. För att finansiera förslagen med bolagsskatten skulle skattesatsen behöva höjas med 0,16 procentenheter, från 20,6 % till 20,76 %.

Tre av experterna i utredningen har lämnat särskilda yttranden. Richard Hellenius och Peter Lindstrand har lämnat ett gemensamt särskilt yttrande, som Ulrika Hansson ansluter sig till i sin helhet. De framför att det är angeläget att de centrala förslagen i betänkandet genomförs. Däremot är de kritiska till tanken på att höja bolagsskatten. Totalkostnaden för att reformera ränteavdragsbegränsningarna bör enligt dem kunna rymmas inom det befintliga reformutrymmet. Det är lätt för mig att hålla med.

Kurs för Eduhouse

Den 8 oktober 2024 producerar Eduhouse kursen Ändringar av företagens ränteavdragsbegränsningar med mig. Håll utkik efter publiceringen av kursen på deras hemsida.

Välkommen att anmäla dig och bli fullt uppdaterad. Påbörja en provperiod hos Eduhouse om du inte redan har abonnemang!

  • Eduhouse – Allmänt om mina uppdrag för dem
  • Eduhouse 2024 – Mina kurser nästa år för Eduhouse

Utbildningar

Jag håller utbildningar och webbinarier om ämnen som jag täcker här i bloggen. Dels för uppdragsgivare som är Ledande arrangörer av utbildningar, dels i egen regi. Kurserna genomförs både på distans och för deltagare på plats.

Föreläsningar | Webbinarier | YouTube | Företagsanpassat
Mina bokningar 2025 | 2024 | 2023

I många fall är genomgångarna företagsanpassade, något som efterfrågas allt mer. Då gör jag genomgången hos företaget och utifrån behoven i din organisation.

Följ med i utvecklingen

Du har flera vägar att få information. Boka en Föreläsning med mig hos din organisation, prenumerera på mitt kostnadsfria Nyhetsbrev, kom med i mitt kontaktnät på LinkedIn, följ mig här på bloggen och på YouTube. Välkommen!

Metod: Från teori till praktik
Resultat: Nätbutiken
Information: Nyhetsbrev!

BESÖK NÄTBUTIKEN OCH BLI INSPIRERAD

Vill du hålla dig uppdaterad?

Gör som över 1 500 andra ekonomiproffs – Ta emot mina korta nyheter och länkar om redovisning och beskattning direkt till din inkorg!

Nyhetsbrev