Entities which apply the Swedish standard K3 shall divide an asset in its essential components, and write off each component during its useful lifetime (“komponentavskrivningar”). Smaller entities which apply K2 shall, on the other hand, write off the entire asset as one component.
An unregulated matters is how to treat assets divided into components when an entity changes from K3 to K2. The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has now published its opinion on the matter: Brevsvar om byte från K3 till K2, komponentuppdelning och avskrivningar.
Since this regards applying Swedish standards the rest of this article will also be in Swedish.
In Swedish
Företag som tillämpar K3 ska dela upp anskaffningsvärdet för sina materiella anläggningstillgångar i de betydande komponenter som kan förväntas ha väsentliga skillnader i förbrukning (17.11 K3). Varje sådan komponent ska sedan skrivas av under sin nyttjandeperiod (17.13 K3).
Mindre företag som tillämpar K2 ska däremot skriva av hela tillgången som en komponent. Frågan uppstår då hur tillgångar som har skrivits av per komponent i K3 ska hanteras om företaget byter till att tillämpa K2? det har Bokföringsnämnden (BFN) tagit ställning till i ett brevsvar från 2019-09-13 som publicerades 2019-09-27: Brevsvar om byte från K3 till K2, komponentuppdelning och avskrivningar.
Brevsvar i tre delar
Frågan till BFN var Om en bostadsrättsförening valde K3 när de fick välja mellan K2 och K3 och nu efter några år vill gå över till K2. Kan de göra det och hur påverkas då komponentuppdelningen och avskrivningarna?
BFN identifierade tre delfrågor och besvarade dem.
- Byte av regelverk (från K3 till K2)
- Komponentuppdelningen
- Avskrivningarna
Fråga 1: Går det att byta regelverk?
BFN svarade att en bostadsrättsförening som tillämpat K3 som första K-regelverk får byta till K2 utan särskilda skäl, och hänvisar till punkt 2 andra stycket BFNAR 2012:4 om byte mellan K-regelverk.
Kommentar 1: BFN avgränsar svaret till att enbart gälla bostadsrättsföreningar. Skulle då inte andra verksamhetsformer få byta regelverk? Jo, den punkten BFN hänvisar till gäller “företag”, alltså alla bokföringsskyldiga som tillämpar K3 och vill byta till K2. Det förefaller som om BFN har valt att bokstavligen svara på den exakta frågeställningen, som gällde just en bostadsrättsförening. Svaret är dock enligt min bedömning lika giltigt för alla som tillämpar K3 och vill byta till K2.
Kommentar 2: BFN avgränsar svaret till att gälla den som enbart har tillämpat K3 och nu för första gången vill byta regelverk, till K2. Det hänger ihop med när ett sådant byte kan göras utan särskilda skäl, vilket är vad BFN svarar på. Resten av punkt 2 i BFNAR 2012:4 reglerar att den som tidigare har tillämpat något av K2-regelverken för årsredovisningar, och byter till K3, sedan bara kan byta tillbaka till K2 med särskilda skäl.
Fråga 2: Vad händer med komponentuppdelningen?
BFN svarade att en tillgång som har delats upp i komponenter enligt K3 ska redovisas till komponenternas sammanlagda bokförda värden vid övergången till K2. BFN konstaterar också att K2 saknar reglering av just denna situation i kapitel 20, som i övrigt reglerar övergången till K2.
Kommentar 1: Uppdelningen i komponenter upphör alltså efter övergången till K2. Se dock nästa avsnitt om avskrivningsenheter.
Kommentar 2: Ska komponenterna ska tas upp till sitt sammanlagda bokförda värde netto eller brutto i K2? Det framgår inte av BFNs svar, men jag resonerar så här. Vid en överlåtelse tar köparen upp tillgången netto, till anskaffningsvärde enligt överlåtelsebeloppet, utan hänsyn till säljarens uppdelning på anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Ett byte av regelverk är dock ingen överlåtelse. Alltså ska komponenterna tas upp brutto, till sitt sammanlagda anskaffningsvärde och med fortsatt särredovisning av sina sammanlagda avskrivningar. Eventuella överavskrivningar påverkas inte, eftersom de alltid beräknas kollektivt för samtliga tillgångar med räkenskapsenliga avskrivningar. Överavskrivningarna följer alltså med oförändrade från K3 till K2.
Fråga 3: Hur påverkas avskrivningarna?
BFN svarade att efter övergången till K2 ska avskrivningar göras enligt kapitel 10 i K2.
- Komponenter som också är separata avskrivningsenheter enligt 10.22 K2 ska även i fortsättningen skrivas av var för sig
- Övriga komponenter, som inte är separata avskrivningsenheter enligt 10.22 K2, ska skrivas av som en avskrivningsenhet
- En omprövning av avskrivningsplanen för en tillgång är en ändrad bedömning och den ska tillämpas framåt i tiden
Kommentar 1: BFNs svar är logiskt och renodlat i mina ögon, bara läsaren vet vad som är separata avskrivningsenheter. Begreppet är bara aktuellt för fastigheter, som i K2 ska delas upp i följande avskrivningsenheter (10.22 K2):
- Mark
- Markinventarier
- Övriga markanläggningar
- Byggnad
- Byggnadsinventarier
- Tillkommande utgifter för var och en av dessa tillgångar
Tillkommande utgifter för andra tillgångar är inte separata avskrivningsenheter, de skrivs alltså av tillsammans med den underliggande tillgången.
Kommentar 2: BFN refererar i sista punkten till reglerna för omprövning av en avskrivningsplan (10.26 K2), att omprövning ska bara göras vid nedskrivning eller om planen är uppenbart felaktig. I brevsvaret förtydligar BFN begreppet “uppenbart felaktig” med att nyttjandeperioden eller avskrivningsmetoden har påverkats väsentligt av antingen en tidigare felbedömning eller ändrade förutsättningar. Jag utgår från att BFN tar upp dessa kriterier utifrån att ett byte från K3 till K2, med åtföljande byte från komponentavskrivningar till enhetsavskrivningar, är “ändrade förutsättningar”. Sammanslagningen av komponenter till en avskrivningsenhet medför i praktiken också att en ny avskrivningsplan bör fastställas. Jag tänker mig att i första hand utgår vi då från det vägda genomsnittet av avskrivningarna på de före detta komponenterna, för att fastställa den nya avskrivningen. Den återstående nyttjandeperioden blir i så fall ett mellanting mellan de kortaste och längsta nyttjandeperioderna för de tidigare komponenterna. Den nya avskrivningsplanen tillämpas sedan framåt i tiden från bytet till K2, utan omräkning av jämförelsetal och balanserat resultat (2.3 och kommentaren 5 st. K2)
Är svaren tillämpliga vid övergång till K2 Årsbokslut?
Alla referenser till K2 i denna artikel avser hittills K2 Årsredovisning i mindre företag (K2 ÅR), eftersom frågan gällde en bostadsrättsförening som ju ska upprätta årsredovisning vare sig K3 eller K2 tillämpas.
Jag ställer mig dock frågan om svaren från BFN även skulle kunna gälla vid byte från K3 till K2 Årsbokslut (K2 ÅB)?
Företag som tillämpar K2 ÅB kan välja att kombinera med tillämpning av K3, under förutsättning att K2 ÅB innebär begränsningar jämfört med ÅRL. Företag som utnyttjar denna möjlighet ska inte tillämpa reglerna om avskrivningar i 9 kap. K2 ÅB utan tillämpar i stället reglerna om avskrivningar i K3, inklusive komponentavskrivningar (1.7 K2 ÅB). K2 ÅB medger inte komponentavskrivningar men det gör K3. Om ett företag har behov av att göra komponentavskrivningar uppfyller det därför enligt min mening villkoret för att få kombinera med K3.
Nu handlade ju min fråga om det motsatta, att övergå från K3 till K2 ÅB. Den situationen behandlas i 20.6 K2 ÅB, som säger att ett sådant byte bara får göras om skälet att kombinera K2 ÅB med K3 inte längre finns. I det här fallet skulle det alltså handla om att företaget inte längre anser sig behöva göra komponentavskrivningar.
Jag har därmed konstaterat att företag som ska upprätta årsbokslut kan välja att tillämpa K3 och göra komponentavskrivningar, samt att dessa företag även kan välja att återgå till att bara tillämpa K2 ÅB. Det innebär enligt min mening att svaret på frågan i rubriken är Ja. Brevsvaret från BFN är tillämpligt inte bara vid övergång från K3 till K2 ÅR, utan även vid övergång till K2 ÅB.
Observera att skatteskäl varken är ett giltigt skäl att kombinera K2 ÅB med K3 (1.7 kommentaren 2 st. K2 ÅB) eller att gå tillbaka till att enbart tillämpa K2 ÅB (20.6 K2 ÅB).
Bildfrågan
I bildtexten som inleder denna artikel frågar jag Hur många komponenter ser du här? Det är en fråga utan facit, eftersom varje företag ska bedöma vilka komponenter en tillgång bör delas upp i. Enda ledtråden du har är kriterierna att Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgångens anskaffningsvärde fördelas på dessa” (17.11 K3).
Bilden visar bebyggda fastigheter, kanske det vanligaste exemplet för komponentindelningar enligt kriterierna i K3 och därmed komponentavskrivningar.
Avskrivningsenheter
Till att börja med har vi avskrivningsenheterna som definieras redan i K2 ÅR och K2 ÅB, nämligen mark (om den är friköpt) och byggnad. Planteringarna gör att vi anar en takträdgård och då har vi en markanläggning, om företaget har anlagt takträdgården i egen regi. Ingick takträdgården däremot i ett köp av fastigheten så utgör den inte en egen avskrivningsenhet, eftersom förvärv av fastigheter ska delas upp på mark och byggnad. Det kan också finnas markinventarier och byggnadsinventarier här, men det kan vi inte se.
Komponenter
Går vi vidare till K3 så ska byggnaden delas upp i ytterligare komponenter. Vanliga komponenter är stomme, stammar, tak, fasad, fönster och, i en byggnad så hög som denna, hissar. Parabolerna på taket kan utgöra en del av installationer som utgör en egen komponent. Markanläggningarna kan också bestå av flera komponenter.
Komponentindelningarna är olika i olika företag och varierar också med ålder, användningsområden m.m. Det finns därför inga officiella riktlinjer för hur komponentindelningarna ska göras. Företag kan också ha andra materiella anläggningstillgångar än fastigheter som kräver komponentindelningar. t.ex. fordonsflottan i ett åkeri där dragbil, påbyggnad och släp mycket väl kan utgöra “betydande komponenter med väsentliga skillnader i förbrukning”.
Jag hoppas denna artikel hjälper dig att förstå och tillämpa brevsvaret från BFN!
Följ med i utvecklingen
Du har flera vägar att få information. Boka en Föreläsning med mig hos ditt företag, prenumerera på mitt kostnadsfria Nyhetsbrev, följ mig på bloggen och på YouTube.
Visit the Web Shop and get inspired! | Besök Nätbutiken och bli inspirerad!
Method: Bringing Theory to Practice
Results: Web Shop
Stay Informed: Newsletter